Monopoly on Sorrow

Revolutionärer världen över har givit sina liv för en framtid där varje man har rätten att göra sina egna, fria val. Denna dröm har slagit in genom butikshyllor bestående av bortemot 100-talet olika frukostflingalternativ och säkert 20-30 varianter enbart på cornflakes. Men hur skulle det vara om jag berättade för dig att denna dröm var en lögn? Att alla varumärken du väljer och vrakar mellan egentligen bara är en handdockor på de många tentaklerna av några, mindre kända företag.

Jag vet inte vad du skulle säga, men vi får veta det snart...



Luxottica tillverkar alla dina solglasögon
Har du liksom jag köpt nya solglasögon inom det senaste halvåret (ett par Ralph Lauren, eftersom du nu frågade)? Noterade du då hur många olika märken, modeller och varianter det fanns? Från dedikerade glasögonmodeller som Ray-Ban, Oakley, Persol och Vogue, designerbrillor från DKNY, Ralph Lauren och D&G, eller, om du verkligen vill slå på stort: Gucci, Versace, Prada eller Bvulgari.

Saken är dock den att alla dessa glasögon tillverkas av samma företag - Luxottica. Från att ha börjat som ett litet, italienskt glasögonföretag gick de all Wall Street på everyones ass och började köpa upp varje glasögonrelaterat företag de kunde lägga vantarna på, samt att övertala i stort sett varje modedesigner att låta tillverka sina solglasögon hos dem.

All your shade are belong to us!

Men du kan väll i varje fall byta butik, eller? Om typerna på Instrumentarium är mulkkun och bara säljer dig modeller från Luxottica är det väll bara att visa dem genom att gå över gatan till Nissen. Eller Keops. Utom att de alla ägs av Luxottica, via deras dotterbolag Pearle Opticians.

Och det är naturligtvis just därför de kan ta 200€ betalt för en bit plast med två gångjärn, eftersom en stor del av "konkurrenterna" de facto inte konkurrerar med dem. De är dem.



Vare sig du är Mac eller PC, är du troligtvis Quanta
Gå in på valfri Mac vs. PC-debatt och förr eller senare kommer någon att dra upp hur Macens "högsta kvalitet på komponenter" gör det till en motsvarighet mellan en Porsche och en Toyota Camry. Apple tycker naturligtvis om att spela på denna inställning, vilket ger sinnebilden om hur PC:n spikas slarvigt ihop i en sweatshop medan Macen monteras ihop i ett sterilt, vitt labb av Apple Storeförsäljare.

Hur Macfans tror att en Applefabrik ser ut.

Förrutom att båda laptoparna tillverkas i Taiwan, tillverkas de dessutom ganska sannolikt av samma företag. Quanta Computer från Taiwan tillverkar 33% av alla laptopar i världen, inklusive datorer för Compaq, Dell, HP, Fujitsu, Siemens, Sony och, ja, Apple.

Det är till och med så att om du läser detta på en laptop så är det 90% chans att att den tillverkats av sju storföretag du aldrig hört talas om, alla på Taiwan. Inget varumärke du hört om och gillar tillverkar några datorer. Men som tur var är Taiwan ett lugnt och laidback där nästan aldrig något går fel

Fullständigt ordinära parlamentssessioner. Jag skämtar inte.

De flesta länder vågar inte ens officiellt erkänna Taiwan som ett eget land (endast 23 länder totalt och i Europa enbart Vatikanen), så att inte Kina skall bli ballistiska, eventuellt bokstavligen. Kina påstår sig äga Taiwan och har endast övertalats att hålla sig på sin sida av Formosasundet med hjälp av en hel del krånglig diplomati och några passliga övningar av US Navy. Så varje gång någon taiwanesisk politiker blir överförfriskad och säger "hej, kom igen Kina, chilla nu lite, vi har helt uppenbart varit självständiga i årtionden, så vi kan sluta låtsas", surnar diplomatin till och något hangarfartyg måste dra på flottbesök till Kina lugnar ner sig.

Och även om Kina inte är fullständigt så bindgalna att de faktiskt hoppar på Taiwan, så har de flesta taiwanesiska laptoptillverkarna fabriker på fastlandet, så om dessa två länder slutar prata med varandra ett tag, kommer datorerna att ta slut och Apple, HP et consortes kan inte göra annat än att rulla tummarna och se pinsamma ut.



Max Martin har monopol på irriterande sånger
Om du någonsin klagat på att all popmusik låter likadant nuförtiden, så har du nog en poäng, med tanke på att en ganska översvallande del av den är skriven av samma, jävla svensk. Han heter Martin Sandberg, är känd som Max Martin och du avskyr honom antagligen utan att känna till det. Jag kunde naturligtvis ha fel, det kan bra vara att du är en stor fan av I Want It That Way, med Backstreet Boys, Oops! I Did It Again, med Britney Spears, Cloud Number Nine med Bryan Adams eller That's The Way It Is med Celine Dion.

Och då ser du sannolikt ut så här...

Jag skall inte vara någon fanatiker i frågan, men låt oss nu säga att det finns en grupp människor som tycker om denna slags musik, en grupp som avskyr den med passion och en väldigt stor grupp (människor på Internet som vill få andra människor på Internet att tycka att de är coola) som känner sig tvungna att säga att de hatar den. Jag tänker inte lägga mig i det, Poängen är att knappast någon har hört hans namn och att man inte kan fly från hans tuggummipop för fjortisar om man så önskade det.

Seriöst, kika på listan. Inte bara skriver (och producerar) alla populära sånger som coola snorungar hatar, men han har också skrivit för Usher, Def Leppard, Pain (svenskt heavyband), TV-serien Glee, Apocalyptica och alla som har slutat på minst tredje plats i American Idol.

Så även om du avskyr allt han står för måste man beundra hans enkelspåriga dedikation på att irritera dig.



InBev: Baroner på importerad öl
Alla vet att amerikansk öl är som att ha sex i en kanot (fucking close to water). I Europa skrattar vi åt Budweiser, Busch, eller Michelob, medan vi smuttar på en Stella Artois med artig överlägsenhet. Och kulturella ölsnobbar kanske pekar på en Hoegaarden eller Staropramen, före det obligatoriska amerikansk-öl-suger-ärkeskräppa-skämtet.

Nå, som du vid det här laget säkert gissat, så tillverkas alla ovanstående av det belgisk-amerikanska ölimperiet InBev, liksom bl.a. Beck's, Boddingtons, Corona, Franziskaner, Leffe och totalt över 200 varumärken i 30 länder, från Argentina till Ukraina till Indien. Och som om inte detta var tillräckligt så äger de även distributionsrättigheterna för Bacardi och Monsterenergidryck. Företaget har en global marknadsandel på nära 25% vilket gör det till världens största bryggerikoncern och inom top fem av världens samtliga producenter av konsumtionsprodukter.

Dissa Bud Light allt vad du hinner, risken är ändå står att du betalar dem 

Jag har dock inga sådana problem eftersom jag nästan enbart dricker finöl från mikrobryggerier, och uppenbarligen avskyr pengar. Om du, liksom jag, vill bli av med ditt fyrk så snabbt som möjligt, börja du också att köpa finöl från mikrobrygerier. De smakar dessutom rätt så gott, antar jag.

Jag kan intyga att dessa smakar mycket bra och  hjälper dig bli av med dina värdelösa 6-9€ per flaska mycket fort