Amateur Hour

Här om dagen så skrev jag ett inlägg där lite tangerade det faktum att man tidigare ansåg amatörer vara betydligt mer respekterade än folk som gjorde saker för sweet, sweet cash.

Och, jag skall inte påstå att utbildningar är onödiga, vi vet alla att i dagens läge är inte ens en doktorsgrad en garanti för att få jobb på McDonalds... Så låt oss igen titta tillbaka till den gamla goda tiden, när man (så länge man inte dog i en massa jobbiga sjukdomar, kunde nå fantastiska framgångar utan någon utbildning alls. Säg hej till:

Michael Faraday

Vem?

En nisse som jobbade som bokbindare i London, utan någon formell utbildning.

Känd för:

Att ha revolutionerat vår förståelse för elektricitet, och en hel del annat.

Om du någonsin använt något drivet med elektricitet, eller vet något om magnetism, eller använt en bunsenbrännare, eller är en major fanboi av bensen (och om vi är allvarliga, vem är inte det?), så har du en del att tacka Michael Faraday för. Han var ett rent geni när det kom till experimentering och anses allmänt vara en av de mest inflytelserika vetenskapsmännen någonsin. Och ajo, han hade ingen utbildning alls...

Faraday föddes i en fattig industriarbetarfamilj i London, och hade följaktligen aldrig några pengar för undervisning. Istället blev han som 14-åring lärling hos en lokal bokbindare i sju år. Medan han var där passade han dock på att läsa en del av böckerna han band samman, vilket om man tänker på saken är lite som att jobba på bryggeri och dricka upp pilsnern man brygger utan att få sparken.

Efter att ha läst om en massa vetenskapligt stuff och blivit intresserad av det så ansökte han om att få bli assistent åt Humphrey Davy, en av Londons mest kända forskare. Davy sa naturligtvis nej, vilket inte är konstigt med tanke på att Faraday var en okänd 22-åring som varken hade någon utbildning eller vetenskaplig erfarenhet.

Medan vi idag använder nyutbildade magistrar mest som madrassfyllning

Men ett år senare fick han jobb som kemistassistent  och det var då som shit började hända. Inom kort tid uppfann Faraday en elektrisk motor, bunsenbrännaren, elektrolys och elektroplätering. Han upptäckte elektromagnetisk induktion, han upptäckte bensen, han räknade ut formen på magnetfält, upptäckte nanopartiklar av metall (vilket räknas som nanovetenskapens födelse) och... ...något komplicerat om klorin. Han var med andra ord en ganska produktiv fajja.

Idag lever hans arv vidare som en av de största vetenskapsmännen någonsin, trots att han aldrig studerade vetenskap under hela sitt liv. Vilket är logiskt med tanke på att han själv upptäckte en stor del av den.

William Herschel

Vem?

En komposotör som spelade cello och oboe, utan någon astronomiutbildning.

Känd för:

Att ha upptäckt en hel hop med månar. Och en ny planet.

Den tyskfödde musikern William Herschel drömde om yttre rymden, men oturligt nog råkade han befinna sig ungefär så långt från den som man kan komma, dvs en skithåla utanför London på 1700-talet. Däremot var han en duktig musiker och fick innan han fyllt 30 anställning som professionell organist, med alla de organistgroupies som ett sådant jobb rimligtvis för med sig.

Dessutom var han något av ett geni. Och eftersom hans intresse låg ute i rymden, men han saknade ett eget teleskop, så satte han sig ner 16 timmar om dagen för att slipa till speglarna och linserna själv.

"From grinding my organ to grinding for Uranus: The William Herschel Story"

Enligt Herschels dagbok började han "titta på planeterna och stjärnorna" i maj 1773 och efter att ha stirrat på himlen, samt grannfrun som solade topless (ej historiskt belagt) genom sitt teleskop i ett par år upptäckte han plötsligt något intressant. Han hittade nämligen något som inte riktigt rörde sig som varken en stjärna eller komet. Efter att ha bekräftat sina observationer med den den finlandssvenske astronomen Anders Johan Lexell (född i Åbo) kunde det bekräftas att detta var en helt ny och dittilss okänd planet. Närmare bestämt Uranus.

Visad här. Probably.

En mycket nöjd Herschel beslöt att döpa planeten till "George's Star" efter kung George III, för trots att han var en amatörastronom var han en professionell rövslickare. Detta namn fastnade dock aldrig, till about ingens förvåning, utanför Storbritannien, medan "Uranus" började användas allmänt bara något årtionde senare, möjligtvis på grund av ett bättre PR-team. Och jag vill härmed be er uppmärksamma att jag skrivit ett inlägg om Uranus och hittills bara lagt in en enda your anus-vits.

"What ever did that gentleman mean about my anus? That is just prepos...
OH GODDAMN IT! PEOPLE ARE GOING TO DO JOKES ABOUT THAT FOR CENTURIES!"

Srinivasa Ramanujan

Vem?

En fattig indisk tonåring.

Känd för:

Att levt Good Will Hunting på riktigt.

Om du var uppmärksam under Good Will Hunting, så kanske du kommer kanske ihåg, mellan funderingar om hur du like them apples och att Freud tog tillräckligt med kokain för att döda en liten häst, att Robin Williams diskuterar med genivaktisen spelad av Matt Damon om någon som hette Srinivasa Ramanujan. Nå, oberoende så var detta en riktig nisse. Han hade självlärt sig matematik och skulle visa sig att vara ett av de största mattegenierna under de senaste fyra-fem århundradena.

I brist på en bättre beskrivning var Ramanujan helt sjukt bra på matematik, men som sagt enbart eftersom han lärt sig detta själv. Som 11-åring fick han en bok om avancerad trigonometri av sina föräldrar, men eftersom avancerad trigonometri uppenbarligen var allt för enkelt utvecklade han därefter en bunt med invecklade teorem. För att han kunde. Som 13-åring.

Han studerade de facto senare på universitet, men misslyckades ganska rejält eftersom det var svårt att koncentrera sig på lektioner om konsthistoria och svampbiologi när man uppfinner ny matematik på fritiden.

"Den jäveln är ju inte ens triangelformad!"

Och trots att han fortfarande levde fattigt började han skicka iväg sina teorem till diverse betydelsefulla mattenissar, en del i Indien, en del i Storbritannien. Men hans arbeten ignorerades som någon sorts bluff nästan varje gång, eller returnerades olästa. De få gånger som någon matematiker över huvud taget orkade läsa genom vad Ramanujan skrivit hade de oftast ingen aning om vad de tittade på, eftersom detta var ekvationer som ingen människa hade räknat ut tidigare.

Men slutligen så kom teoremen till G. H. Hardy, professor i matematik vid universitetet i Cambridge, som insåg att här var det frågan om ett fullfjädrat geni och följaktligen bjöd in Ramanujan till England. Ramanujan vägrade dock att lämna Indien för "ett fjärran land", trots att detta kanske skulle vara hans enda chans till erkännelse.. Här skulle jag vanligtvis skriva in någon vits om att det krävs ett par rejäla skräppor för att våga tacka nej till ett sådant erbjudande, men stackaren hade en svullen och vätskefylld testikel, troligtvis pga en svårartad amöbeinfektion han fått från förorenat vatten, så det skulle kanske vara lite okänsligt.

Till skillnad från hans testikel... Fy på mig.

Nå, either way så har hans formler kunnat användas inom i stort sett allt, från strängteori till kristallografi. Hardy påstod att hans matematiska geni endast motsvarades av nissar som Isaac Newton och Arkimedes, så ja, man behövde gå tillbaka sisådär 2000 år för att hitta någon av samma kalliber. Om inte Ramanujan dött endast 32 år gammal (pga samma amöbeinfektion) skulle han troligtvis vara den slags universalkändis som inte behöver pungskämt för att du skall komma ihåg dem.

Mary Anning

Vem?

En outbildad, engelsk landsortskvinna som tyckte om att samla snäckor.

Känd förr:

Att ha upptäckt flera sorters dinosaurier, och för att ha fått folk att förstår att dinosaurierna fanns på riktigt.

Alla har vi vid något skede plockat snäckor, vare sig det är som tvååring och vi planerat att äta dem eller pga inspiration av Muminmamman. Men få av oss skulle se detta som ett bevis på att vi är en världsledande arkeolog. Mary Anning var inte en av dem.

"Där är ett fossil. Titta nu, arkeologi är ju pisslätt."

Anning hade alltid tyckt om att samla fossil, en hobby som hennes pappa hade lärt henne (eftersom han då kunde sälja stenarna hon hittade till strandturister). Hon gick längs med stränderna i hemstaden Lyme Regis i Dorset och plockade, putsade och sålde det hon hittade på... ...var man nu sedan sålde grejer före man hade eBay. Med tiden blev hon något av en lokalkändis som "hon där som säljer random scheisse på marknaden" och tungvrickaren "she sells seashells from the seashore" handlar till exempel om henne (ja, på riktigt). Men hon var dock inte den slags dam som nöjer sig med att sälja några löjliga snäckor under resten av sitt liv, nej hennes liv var på väg mot större ting...

About så här mycket större.

Anning fortsatte nämligen sitt fossilletande tills hennes bror en dag 1811 upptäckte en skalle sticka ut ur en klippa nära deras hur. Istället för att springa iväg skrikande (som jag troligtvis skulle gjort) hämtade han Mary som lät gräva ut skallen, vilket ledde till att hela skelettet av en "krokodil" kunde hittas. Men, som ni säkert fattar var det ingen krokodil utan fossilet av en dinosaurie som senare fick namnet Ichtyosaurus. Och just det, när detta skedde var Mary Anning 12 år gammal.

Men detta var bara början, inom kort grävde hon fram skelett på löpande band. Hon hittade en Plesiosaurus, en Pterodactylus och en hög av förhistoriska fisk- och bläckfiskfossil, vilket helt revolutionerade 1800-talets historiesyn vid en tid där de flesta antingen var helt omdevetna eller förnekade existensen av dinosaurier.

Gregor Mendel

Vem?

En outbildad munk.

Känd för:

Att ha upptäckt hur genetik fungerar.

Ah, genetik. Den kan användas till att upptäcka sjukdomar i folk, den ger oss en ursäkt för fettma och den ger oss möjligheter att föda upp supermonster (troligtvis). Så nu räknar du säkert med at något megateam av superforskare upptäckte alltihop. Gör du det har du dock vissa problem med läsförståelse och att följa mönster.

Nope, säg hej till Gregor Mendel, den coolaste munken den här sidan om schnappsbrännar-Patrick, som föddes 1822 i nuvarande Tjeckien. Eftersom han insåg att han som munk kunde få en utbildning gratis, och att kloster till 90% ändå är samma sak som att bo i Studentbyn, flyttade han till augustinerklostret i Brno, där han mest arbetade i trädgården och skötte om klostrets bikupor.

Där upptäckte han också något intressant med trädgårdens ärtplantor: nämligen att vissa egenskaper, som färg. ärtstorlek och en del annat verkade att skickas vidare från en planta till nya plantor sådda med dess frön. Några (eller okej, 29000) experiment och några ögonblick av partiell klarsynthet senare hade han plötsligt ramlat över upptäckten av modern genetik.

Giving peas a chance since 1856.

I'll get my coat...

Och det där är ingen överdrift: Mendels experiment och resultat ligger som grund för allt vi vet om DNA och arvsanlag. Problemet var bara att knappast någon trodde på honom, han var bara en munk som gillade ärter, så hans arbeten låg oupptäckta i årtionden.

Så i slutändan kan det nog löna sig att studera i alla fall, ungar. Gör ni inte det är det bäst att ni är seriöst bra på att lära er själva stuff. Och att ni är genier.

(Still A) Weirdo

Är det möjligt att vara för smart? Kanske. Historien är full av galna genier, människor som mentalt trampade gaspedalen i botten, och ibland genom golvet.

Här är några "eccentriska" genier som helt klart bara var galna. Killar som glatt drog en aning övervarv på hjärnan och som lika glatt titta på när växellådan och kamaxlarna i hjärnan slirade av vägen... bara för att fortsätta gasa.


Pythagoras, grekisk matematiker, about 575-500 f.Kr.

Geniet:
Ja det här är killen som hittade på Pythagoras sats som alla fick lära sig i skolan ("kvadraten på hypotenusan i en rätvinklad triangel är lika med summan av kvadraterna på de andra två sidorna"). Och förutom denna trigonometrins grundpelare var Pythagoras den första akademiker av högre anseende som slog fast att naturfenomen kunde förklaras genom matematik (vilket banade väg för fysiken) och var en stor inspiration till Platons teorier om demokrati. Så, ja, man kan tacka honom för ungefär hälften av alla saker som någonsin uppfunnits.

Galenskapen:
Likt L. Ron Hubbard och David Koresh grundade Pythagoras sin egen religion. Och likt L. Ron Hubbard och David Koresh var Pythagoras totalt vansinnig. För att felcitera honom själv en aning: kvadraten av Pythagoras galenskap är summan av kvadraterna av all annan religiös galenskap.'

Pythagoras religion hade två huvudsakliga principer: själar reinkarneras och bönor är onda. Inte metaforiska bönor eller metafysiska bönor, utan helt vanliga, ätbara bönor.

Och bland andra absurditeter så innehåller Pythagoras budord följande:
-Ät aldrig, under några som helst omständigheter, bönor.
-Räta ut alla kroppsavtryck på kuddar eller sängar
-Stig aldrig över ett staket
-Gå inte på landsvägar
-Lämna inte ett avtryck av en gryta i askan efter att ha tagit den från elden
-Låt inte svalor bygga bon under taken

Det fanns även mer logiska regler för Pythagoras sekt, som vegetarianism och pacifism, men han tenderade att bryta dem. De vegetariska regerna tänjdes en aning när han, efter att upptäckt sitt berömda teorem, firade genom att slakta en oxe och hans pacifistiska budskap led en aning av att han dog i ett slagsmål.



Lord Byron, engelsk poet, 1788-1824

Geniet:
Allmänt känd som att vara överträffad enbart av Shakespeare inom engelsk poesi, gav Lord Byron (George Gordon Noel, 6th Baron Byron) ut sitt första poetisk verk som 14-åring, en ålder då den mest djupsynta insikten hos åtminstone mig var att flickor eventuellt kanske kan vara intressantare än dataspel (så länge det inte handlar om Monkey Island). Känd för sin skarpsynthet och mångsidighet är Byrons Don Juan en av få dikter de flesta av oss kan namnet på när man försöker att förföra packade engelskastudenter.

Galenskapen:
Det började med att Byron skulle börja studera vid Cambridge, där han beordrades att skicka hem sin hund eftersom det var mot skolstadgarna att hålla sådana. Desperat efter ett husdjur så lusläste han reglementet, sökande efter ett djur inte uttryckligen förbjudet. Han hittade inga hänvisningar om björnar.

Björnen bodde i hans rum på Trinity College och, eftersom han var en ansvarsfull husse, brukade han gå ut med den i koppel på kampusområdet, skrämmande slag på studenter och lärare. När administrationen frågade vad björnen gjorde där försökte poeten förgäves skaffa fram ett lektorat åt den.

Men medan de flesta lugnar ner sig när de blir färdiga, så valde Byron att dra dårskapen ett steg längre. Det räcker med detta citat från en av hans vänner:

"Lord B's establishment consists, besides servants, of ten horses, eight enormous dogs, three monkeys, five cats, an eagle, a crow and a falcon; all of these, except the horses, walk about the house, which every now and then resounds with their unarbitrated quarrels, as if they were the masters of it."


"...I find that my enumeration of the animals in this Circean Palace was defective, and that in a material point. I have just met on the grand staircase five peacocks, two guinea hens and an Egyptian Crane"


Detta är alltså skrivet av Percy Shelley (en annan berömd poet och gift med Frankenstein-författarinnan Mary Shelley). Och om du inte ser något problem med att förvandla ditt hus till Noaks ark, så tänker du inte på den oerhörda mängd skit så här många kräk klämmer ur sig.

Senare i livet så ändrades Byrons tendens att leka djurskötare till tendenser att leka amiral. Han lät bygga två stenfort på stranden av en sin sjö och sjösatte en armada av leksaksskepp, som han beordrade omkring på sjön medan han kröp omkring i det ena fortet. På Byrons order så låg hans butler, Joe Murray, på mage i en liten båt i sjön och "styrde omkring skeppen", vilket jag gissar innebar att skuffa på dem med en pinne medan han gjorde kanonljud med munnen.



Tycho Brahe, dansk astronom, 1546-1601

Geniet:
Tycho Brahe är känd för den fantastiska precisionen på sina astronomiska mätningar. Vid en tid då teleskopastronomi var i sin linda, samlade Brahe ihop en mängd data vars noggrannhet ledde till ett flertal upptäckter, inklusive lagen bakom planeternas rörelse av hans assistent, Johannes Kepler. Och han hade en EPISK mustasch.

Galenskapen:
Låt oss anta att du är en medlem av societeten och ofta känner dig lockad att ordna middagsbjudningar. Låt oss också anta att du vill imponera på dina fina gäster och visa dem att deras investeringar och välvillighet är i goda händer. Vad gör du?

Hur skulle det vara med att anställa en dvärg, klä ut honom till clown och utan någon större motivering låta honom sitta tyst under middagsbordet. Tycho Brahe gjorde det, och han var rejält mycket rikare än du. Men för att klargöra så är det värt att förklara att ovanstående kan feltolkas. "Anställa" kan tolkas som att det handlade om lättsam, sporadisk anställning. Att vara Tycho Brahes dvärg var nämligen ett heltidsjobb. Uppdraget gick ut på att sitta under bordet när Tycho (och ibland hans vänner) åt och att enbart hänga omkring i huset.

Tycho var känd som en rejäl drinkare (som bland annat fick sin näsa avhuggen i ett fylleslagsmål), så det kan hända att han anställde dvärgen som ett fylleskämt och aldrig hade hjärta att avskeda honom när han nyktrade till. Annars kan man säga att han saknade några planeter i solsystemet.



Michelangelo, italiensk renässanskonstnär, 1475-1564

Geniet:
Inom all konsthistoria finns det bara fyra konstnärer stora nog för att döpas efter Teenage Mutant Ninja Turtles. Michelangelo var en av dem och hans insideskämt, Adams skapelse, i Sixtinska kapellet fortsätter att vara den mest berömda tapeten någonsin. Trots sin plats bland historiens yppersta målare, avskydde han egentligen mediet utan ansåg att hans andra insideskämt, David och att designa Peterskyrkan var mycket viktigare.

Galenskapen:
Michelangelo brydde sig över huvud taget inte om någon som helst personlig hygien, Inte bara tvättade han sig "ytterst sällan" (och detta är alltså enligt italiensk 1500-talsstandard), utan han bytte knappast aldrig kläder och valde att sova fullt påklädd och med skorna på. Michelangelos assistent klagade en gång om att "det ibland går så länge utan att han tar av sig (sina skor) att när han gör det lossnar huden, som när en orm ömsat skinn, med skorna.

Yäk!

Detta slags beteende har gjort att en del diagnostiserat honom som autistisk. Han visade upp alla symptom, inklusive att ha problem i sociala situationer (även om det knappast hjälpte att han var täckt av skit hela tiden). Han talade sällan med någon, hatade att göra det och hade en tendens att bara gå iväg mitt i samtal. När hans bror dog valde Michelangelo att inte gå på begravningen.

Konstnären som målade det här luktade kakka

Om detta stämmer var det också en form av autism som lät honom fokusera med besatt på sitt jobb, genom att offra allt annat i livet. Så det var en form som lät honom bli världsberömd inom sitt område. Och det finns värre former av galenskap.



Nikola Tesla, serbisk fysiker och ingenjör, 1856-1943

Geniet:
Får nu äntligen den uppskattning han förtjänar och har av Robert Lomas döpts till "mannen som uppfann 1900-talet". Han hade bland annat varit med och upptäckt följande:

-Radio
-Växelström
-Datorer
-Robotar
-Radare
-Ballistik
-Kärnfysik

Galenskapen:
Tesla led av tvångssyndrom. Så, medan Michelangelos personliga hygien var rasande usel så var Teslas rasande bra, till en handikappande nivå. Tesla var så rädd för bobbor att han vägrade röra något med minsta lilla smutsfläck på. Tesla vägrade också att röra något som var runt, vilket ger några rätt uppenbara krångligheter för en ingenjör.

Medan han försökte fly undan bakterier och runda saker, så manifesterade sig hans tvångstankar i treor. Före han gick in i en byggnad måste han gå tre varv runt kvarteret, när han bodde på ett hotell krävde han att få ett rumnummer som kunde delas med tre och vid varje måltid använde han 18 servetter, tre högar med sex i varje.

Varför han behövde 18 servetter, i stället för, till exempel, tre, visar att han i alla fall inte verkade vara rädd för lite grillat revbensspjäll.



Empedokles, grekisk vetenskapsman och filosof, 490-430 f.Kr

Geniet:
Empedokles skulle antagligen anses vara det viktigaste geniet någonsin om inte hans enorma bidrag till vetenskapen skulle balanseras upp av hans enorma bidrag till bullshit. Ungefär 450 år innan Jesus upptäckte Empedokles:

-Att ljus rör sig i en hastighet
-Att jorden var rund
-Att luften är en substans, inte bristen på en substans
-En (ganska enkel, bör erkännas) teori om evolution
-Den italienska medicinskolan

Galenskapen:
Empedokles trodde att han var en gud. Inte i 80-tals-pudel-heavy-betydelsen eller i kille-som-kan-spela-igenom-Super-Mario-3-på 11-minuter-betydelsen, men i den bokstavliga kasta-blixtar-från-himlen-och-jag-är-odödlig-betydelsen. För att bevisa sin odödlighet till sina förståeligt nog något skeptiska kolleger meddelade han att skulle hoppa i en vulkan, Etna, och sedan komma upp igen.

Alltså hit...

Eller som den inte jätteimponerade poeten Richard B. Osborne uttryckte det:

"Great Emedocles, that ardent soul;
Leapt into Etna, and was roasted whole"




Yukio Mishima, japansk författare 1925-1970

Geniet:
Redan som 12-åring hade Yukio Mishima samlat på sig en gedigen kunskap om Oscar Wilde, Rainer Maria Rilke och ett flertal klassiska, japanska författare och vid 24 gav han ut En masks bekännelser, vilket tog honom till den översta eliten av japanska litteraturcirklar. Under de kommande 20 åren skulle han komma att ge ut ytterligare 20 större verk, bli nominerad till Nobelpriset tre gånger och anses vara den främsta romanförfattaren någonsin i Japan.

Galenskapen:
Bilden ovan är pärmen till Mishimas essä, Sol och Stål, med författaren själv iklädd en kombination av samuraisvärd och pungskydd. Jag tar med texten under av ren princip, men alla tvivel om mental obalans borde vara borta efter det där.

1968 grundade Mishima kulten Tatenokai eller Sköldsällskapet. Kulten bestod uteslutande av honom själv och homoerotiskt välbyggda tonårspojkar. De fördrev tiden med att pumpa skrot, träna kampsport och att svära sin totala trohet, inte till Mishima, utan till kejsaren av Japan.

26.11.1970 stormade plötsligt Mishima det japanska försvarshögkvarteret, med avsikten att störta regeringen genom en kupp. Hans styrkor bestod av:

-Fyra homoerotiskt välbyggda tonåringspojkar
-Ett svärd

Med ett stort mått av självinsikt, insåg han snart att han var lite underutrustad och ställde sig på en balkong för att rekrytera mer trupper till sig.

Under ett brandtal försökte han få de förvånade åhörarna att ge upp sina liv till förmån för kejsaren, att göra vad än kejsaren bad dem och att acceptera kejsaren som en gud. Det fanns dock två problem med detta budskap:

1. Det var 1970 och kejsaren hade absolut fuck all politiskt inflytande i Japan. Han existerade så att folket kunde ha någon att vinka åt en gång om året och var helt menlös. Idén om att offra sitt liv för att skydda honom var som att be någon att ge upp sitt liv för berguven Bubi.

2. Kejsaren var själv enbart besvärad av personkulten som han tyckte var oerhört pinsam, förnekade öppet sin gudomlighet och bad att Mishima och hans vältränade anhang skulle lämna honom i fred.

Förvånande för exakt ingen så gav Mishimas tal exakt 0 rekryter, så Mishima steg ner från balkongen, återvände till rummet han låst in sig i och begick seppuku, rituellt självmord genom att skära upp magen på sig. Jag utgår ifrån att detta var första gången som någon förstod att han faktiskt var allvarlig.