Manly Things

Det finns en hel del grejer här i världen som kvinnor använder och som tidigare troddes enbart kunde användas av män. Byxor. Kreditkort. Att rida gränsle. Att pissa stående.

Det finns däremot inte fullt så många saker som tidigare ansågs flickiga som nu tagits över av hårbryystad machokultur. Det är till och med nästan som att män har någon knäpp idé om att inte se flickiga ut... Med detta sagt så finns det dock en handfull med stuff som lyckats förvandla sig från rosa till blå (eller tvärtom, om man tittar historiskt). Saker som...


Fort Mustang
Mustang. Kanske mer än mågon annan bil är detta ett namn som framkallar tankar om hästkrafter, motorolja och ren, 100-oktanig manlighet. Och om man bortser från den bristfälliga kvaliteten och den något tvivelaktiga designen, så måste man erkänna att Fort Mustang är den absoluta kill-bilen. Till och med Top Gear, det mest testosterondrivna TV-program som någonsin skapats, är upp över öronen förälskade i den. Så, beklagar om detta shockar er Mustangägare, men din 40,000 eges pittförlängare var ursprungligen tänkt att vara en flickbil.

Juuust jå...
Okej, det skall erkännas att bilfirmor skulle sälja sina bilar till varenda människa på jorden om de kunde, oberoende av kön, så länge de kunde göra pengar på det. Men år 1964, när den första Mustangen nådde butikerna, fanns det en inriktad plan på att sälja specifikt till kvinnor. Som en del av sin inledande reklamkampanj tog Ford ut annonsplatser i kvinnorspalterna hos 2,600 dagstidingar på en enda dag

Här representerat av lite gammal. hederlig sexism...

Vid detta skede hade dock den första Mustangen redan sålts, två dagar innan det var meningen att den skulle släppas, till, ingen överraskning här, en dam. Gail Brown var då en 22-årig lärarinna och den första Mustangägaren någonsin, och åtminstone 2013 hade hon den fortfarande. Och även några år efter sin debut, hade Fort fullt upp med att poängtera för kvinnor hur perfekt en Mustang var för deras livsstil.

Denna kanske aningen föråldrade reklamfilm från 1966 lovar "singelflickor" att bilen "inte bara är allt man kan önska sig för en sekreterarlön", men insinuerar också i slutet att den kan hjälpa dig med det allra viktigaste i livet, dvs att hitta en man...

Jag hade faktiskt rejält svårt att välja ut passande bilder till den här punkten, för Google är så smockfull av alla dessa gamla flickreklamer. Men jag måste i alla fall slänga in en sista, vilken verkar att lova kvinnor med unga barn ("Life was just one diaper after another until Sarah got her new Mustang"), att om de köper en kommer deras män att bli så kåta ("Suddenly there was a new gleam in her husband's eye") att de kommer att vilja ha massor med sex med dem...

Eller med deras bil, reklamen är en aning oklar på den punkten.

Men snart hade dock reklamkampanjerna ändrats till det betydligt manligare vi nu vant oss med, och Mustangen blev känd som en dude-bil. Detta nådde sin kulmen år 2007, när bilen hade rollen som en ondskefull polisbil i en Michael Bay-explosionsfest om uppväxta småpojkars barndomsleksaker...

You've come a long way, baby... Eller något.

Old Spice
Old Spice har genom åren genomgått flera ändringar. Den som de flesta känner till är när doften man associerade med sin farfars rakvatten plötsligt försökte att göra sig modern för en yngre generation. Och medan denna doft som sagt redan haft en whiskyosande aura av manlighet, så uppförde sig de nya reklamnissarna som att de måste försvara sin stereotypt maskulina streetcred till varje pris, för att inte dö av flickbaciller. Om man tittar på en av deras duschtvålar så står det rent ut att den doftar "frihet" och jämför känslan med att "äga en cool bil".

Men inte en Ford Mustang för det är en kärringbil!

Och, förutsatt att du inte är oerhörd dålig på att följa mönster eller aldrig läst något på denna blogg tidigare, förstår du vart detta är på väg... Jo, det är klart att den ursprungligen vart tänkt för damer.

Heh! Toilet water...

Juuust jå...
Tekniskt sett är det inget manligt alls när det kommer till kryddor, oberoende av deras ålder, i alla fall så länge man ignorerar det faktum att man då och då beslöt sig för att kriga för dem. Men det var typ jättelänge sen och nu tänker man mest på typ kök och bakning och fammon när man hör orden Old och Spice. Och 1937, när William Schultz släppte Early American Old Spice baserade han doften på sin mammas potpurri, med noter som ros, kryddor och örter. Och medan en mansversion släpptes året efter, så doftade den ganska långt likadant, och traditionellt parfymeras Old Spice fortfarande med samma flickingredienser.

Heh! Dickey...

Den ursprungliga damdofen var mycket populär, men blev snabbt överskuggad av mansversionen och man ändrade på marknadsföringen genom att börja använda manliga skepp i stället för några löjliga blommor.



Superhjältar
Före någon börjar skrika så vet jag redan att någonstans mellan 40 och 50% av alla serietidingsköpare är kvinnor. Men man kan inte se bort ifrån stereotypen att serietidningar är för pojkar och att en överväldigande majoritet av dem som gör och marknadsför superhjältar inom olika medier är män. Och även om kvinnor och flickor lägger sin veckopeng på superhjältar i samma utsträckning som småpojkar och uppväxta småpojkar, så är det i alla fall en kultur dränkt i testosteron och ofta aggressiv mot sina kvinnliga medlemmar.

Och, bara som en sidonotering, så tycker jag att ni alla är en smula knäppa, vare sig ni är män eller kvinnor. Men, jag har Facebook så jag vet att detta är en viktig grej.

Ovan: En av de tre senaste superhjältefilmer jag sett på bio...

Så jag är verkligen inte genomsnittet. Uppenbarligen så gillar flickor superhjältar och en del väldigt högljudda pojkar vill hålla sina serietidningsmässor och-butiker rena från äggstockar. Men, de har fört en förlorad kamp redan från första början. Det finns nämligen några olika sätt att definjera när det här med superhjältar började och kvinnor var definitivt en stor del av målgruppen.

Juuust jå...
Stålmannen, som ofta anses vara den första superhjälten, debuterade inte före 1938, två år efter att hela Nordens favorit-kalsong, Fantomen, introducerades som den första tecknade brottsbekämparen i långkalsonger. Och var började då Mr. Walker sitt rövsparkande? I en australiensisk damtdidning.

Strax till höger om artiklar som diskuterar hur man tar hand om tonåringar och reklam för babymat

Under pressturnén för den sedan länge, med rätta, bortglömda filmversionen var huvudrollsinnehavaren Billy Zane även kvick med att påpeka att att orginalpubliken var damer. Men han säger visserligen också i samma intervju att Batman inte har någon mörk sida eller hemlig psykos som driver honom så jag är inte helt säker på att han vet vad han talar om...

PUT A CORK IN IT, ZANE!

Men det finns även en annan pretendent till att vara den första superhjälten med hemlig identitet. Under dagen är han en rik playboy, men bakom en mask förvandlas han till en brottsbekämpare, som även om han inte har några superkrafter, använder sin hjärna och sin stora förmögenhet till att rädda oskyldiga och sätta dit bad guys. Han lever efter principen att aldrig döda någon, men använder även sin hemliga identitet till att komma åt personer som inte lagen kan röra. Vem är det? Alla på en gång nu: BATM... Den röda nejlikan.

Denna Läderlappiska bakgrundshistoria drömdes upp redan 1903 av den gravt kvinnliga baronessan Emma Orczy, årtionden innan namnen Bruce och Wayne tillsammans betydde något för någon.



Marlborocigaretter
Marlboromannen är en av de mest ikoniska reklamkampanjerna någonsin. Denna stenhårda cowboy är hur amerikanerna ser sig själva, tuff, självständig och hårdarbetande, och han sålde sina cancerstinkpinnar till folket under 45 år. Han finns till och med på logon för det italienska spinoff-klädmärket MCS (tidigare Marlboro Classics).

Rökning gör er coola, ungar...

Eller, när jag säger "han" menar jag ju egentligen "de", då Marlboromännen hade ovanan att dö stup i kvarten i rökningsrelaterade sjukdomar. Ännu idag, trots att kampanjen lades ner 1999, för ordet Marlboro tankarna till en öppen slätt och en grovhuggen man på en häst med en cigg hängande i mungipan.

Kom iihåg ungar att rökning skyddar er mot all dödlig friskluft

Men varför? VARFÖR skulle någon välja en så stereotypt maskulin fajja som reklam för dina cigaretter när du då stöter bort minst 50% av alla du kunde ge tobakshosta. Före Marlboromannen red in i stan så fanns det inte ens någon självklar koppling mellan cowboyar och cigg, och om någonting så skulle väll rökande troligtvis göra hands-onjobb som kofösande och annat Brokeback Mountain-ande svårare. Svaret är enkelt: företaget hade marknadsfört sina cigaretter till kvinnor i åratal och ville byta målgrupp. Och de lyckades med det bara på ett part månader. Och det var då verkligen inget litet jobb som reklamnissarna var tvungna att ta sig an...

We're men, we're men in tights...

Juuust jå...
När Phillip Morris lanserade Marlborocigaretterna år 1924, så marknadsfördes de som den eleganta kvinnans rökverk. I början så bestod reklamerna endast av välmanikyrerade händer som sträckte sig efter ett bloss, men snabbt så anställdes en då ung och relativt okänd Mae West för att troka detta specifika märke av Ladykillers

Företaget var så ivrigt på att ta sig in på kvinnomarknaden att de bland annat ändrade färg på sina filter ill grannröd. Detta var, som de stolt meddelade, för att du då inte skulle få några oattraktiva läppstiftsfläckar på sin cigarettfimp, samt att det matchade ditt nagellack. Duh...

De där gula tänderna är å andra sidan helt ditt eget problem...

En av orsakerna till att Marlboromannen anses vara så banbrytande och framgångsrik är att före den hade Marlboro använt tre årtionden på att försöka övertyga världen om att de var en elegant damcigarett, vid en tid då t.o.m filter ansågs omanliga och mesiga. Trots detta så räckte det med en karsk cowboy för att en hel generation skulle glömma bort detta på ett par månader.