fredag 29 mars 2013

My One Bad Habit

Ät nyttigare! Sluta grogga! Ta för helvete en jävla dusch! Alla goda råd antar jag, men enligt vetenskapen skulle vi fortfarande sitta i skogen och käka loppor ur varandras pälsar om våra förfäder hade följt dem. Det visar sig nämligen att alla våra karaktärsfel dök upp av en orsak och att vi, för att kunna bli naturens stora lottovinnare, först var tvungna att bli en av dess största losers...

Dålig hygien
Har du någonsin undrat varför människan inte har päls? Forskare har; vi är trots allt ett av mycket få mestadels hårlösa däggdjur som finns i världen.

Det finns visserligen alltid undantag...

Det här med hårlöshet är dock ingen trivialitet, våra kala kroppar är en en stor orsak till att vi har civilisation över huvud taget. Utan den där naturliga isoleringen som päls ger så blev vi tvungna att uppfinna kläder, och grupper som bodde på olika håll producerade olika mängder pigment för att skydda den exponerade huden mot solljus, således utvecklande våra olika folkgrupper.

Och ajo, behovet av att hålla oss varma kan även ha bidragit till att våra förfäder även lärde sig en annan någorlunda viktig kunskap: att göra upp eld. Men hur gjorde det här oss till de hårlösa apor vi är idag?

Jo, sidu:
Vi var skitiga. Jepp, en ledande teori går ut på att vi var så usla på att hålla våra pälsar rena, att parasiter började löpa amok. Speciellt klädlöss som någon packad förfader först drog på sig under en groggångande natt med en gorilla. Efter ett tag blev det en evolutionär fördel att inte ha päls som de små asen kunde bygga bon i och över tid blev hårlös avkomma normen. Det var oberoende betydligt bättre än, nå, att tvätta sig.

"Att bada är för kommunister!"

Så om du någonsin har tvingats använda simppare för att du inte har några rena kalsonger kvar eller åkt hem till mamma iklädd pyjamas eftersom alla dina kläder är så smutsiga att de troligtvis är direkt hälsofarliga (ja, ni vet vem ni är) så skall du sluta oroa dig. Det är trots allt så att vi direkt tappade största delen av vår kroppsbehåring för att vi inte orkade tvätta vår apdräkt.



Frosseri
Övervikt är en av de stora landsplågorna i Västvärlden (här använt i betydelsen ställen där du kan köpa munkar fyllda med friterad kyckling). Naturligtvis vet vi varför folk älskar att äta, i grund och botten handlar det om att ge oss energi för att fortsätta leva. Men hur kommer det sig att människor har utvecklats så långt åt detta håll att vi drämmer i oss fett och flott även om våra hjärnor vet att det kommer att döda oss.  Om nu evolutionen är så jävla smart, hur kommer det sig att vi inte avskyr saker som friterad chokladkaka?

Ja, det finns på riktigt. Från bloggen This Is Why You're Fat.

När vi nu kom in på stora hjärnor så kan du tacka frosseri för den, eller, mer specifikt, flottig och kaloririk mat. Det finns massor av djur med enkel, nyttig, växtbaserad diet och i det stora hela så brukar de inte vara överdrivet fiffiga.

Korkade, men mumsiga
De flesta av jordens smartare djur är, likt människan, mestadels allätare. Det krävs ett visst mått av intelligens och långtidsminne för att komma ihåg vilka bär som är smaskiga och vilka får en att skita tarmarna aviga. Men vad fick just människan att stavhoppa över konkurrerande arter, som råttor, till att bygga städer medan de krälar omkring i våra kloaker?

Jo, sidu:
Fett. Det vi var bättre på än någon annan art var att uppfinna sätt att klämma i oss den maffigaste, flottigaste, mest hjärtattacksframkallande kost som naturen kunde komma fram med. Vi lärde oss att använda verktyg till att krossa ben och skallar för att få tag på fet och god benmärg och hjärna, och om vi kunde ha panerat djuren vi fångade skulle vi ha gjort det.

I grund och botten är den enda saken som riktigt får oss att stå ut gentemot djuren vår fettmarmorerade hjärna och den kräver enormt med energi för att fungera bra. Den slags energi som enbart kunde erbjudas genom stora, feta tegelstenar av djurkött. Evolutionsforskare anser att vi kunde fortsätta att utvecklas endast genom att oförtröttligt sleva i oss urversionerna av knaperstekt fläsksvål  Och vi använde denna uppgraderade hjärnstyrka till att hitta (jepp, mitt i prick) nya, kreativare sätt att klämma i oss ännu mera mat.

Allt människorna höll på med då hade på något sätt med detta att göra, jaktlagen som drog ut för klubba ihjäl urkräken för att få tag på deras mumsiga fetter uppfann de första verktygen för att enklare kunna ta livet av dem, vilket i sin tur utvecklade samarbete inom stamtillhörigheten. Så skratta gärna åt tjockisen som klämmer i sig sin n:te talrik med chicken wings, men han är trots allt orsaken till att du har en tillräckligt komplex hjärna för att inse hur onyttigt det ser ut.



Groggande
Även om jag verkligen inte är den som är den när det kommer till att grogga med pojkarna, så kan även jag erkänna att man tenderar få mindre gjort de dagar man kommer på jobb bakfull. Så det är ju bra att våra förfäder inte fick tag på sprit, annars skulle de väl typ varit för packade för att springa från grottbjörnar och sådant. Alkohol är ju trots allt en biprodukt av en dekadent civilisation och hur många stora uppfinnare har du till exempel sett springa omkring utan byxor i Poliisi-TV?


Jo, sidu:
Men, tro det eller inte, så är det en god chans att det här med civilisation aldrig skulle ha inträffat om det inte varit för alkohol.

Något i den här stilen...

För det första så har människan varit spurgu allt sedan vi såg ut som något som skadedjursbekämpare försökte att jaga från vinden. De facto så är våra kroppar designade för alkoholkonsumtion, med en lever som till stora delar endast har som uppgift att kunna bryta ner etanol. Så mänskligheten har varit pläsit sedan urminnes tider. Men det betyder väll endast att vi på något sätt överlevde trots vår fylleri (och att det kanske hjälpte fula grottmänniskor att få ligga).

Nja, enligt de rådande teorierna som finns så går det mycket längre än så. Människans utveckling började inte egentligen ta fart på riktigt innan vi utvecklade jordbruk, då det lät oss slå oss ner på en plats och föröka oss som katolska kaniner. Och medan en man kunde odla tillräckligt med säd för att försörja sig och sin familj, så krävdes är det en helt annan sak när det handlar om att få fram ett tillräckligt överflöd för att brygga öl. Sådant kräver att en hel grupp av människor lever och samarbetar mot ett gemensamt mål. Dvs en by.

Det är bara att titta på sumererna, dvs den första civilisationen över huvud taget, som använde hälften av sitt spannmål till öl. Öl var det som drog publik (eftersom jakt och samlande gav ungefär tre gånger så mycket kalorier och enormt mycket mera protein än jordbruk), det enda riktiga trumfkortet för stadsliv eftersom det helt enkelt inte var något man kunde framställa som kringflackande nomad. För urtidsmänniskan var det inget annat än ett underbart löfte om hur civiliserat livet kunde vara, destillerat till flytande form.

Ursäkta, blev en smula tårögd där en stund.



Skvaller
Om du frågar mig så kunde man stoppa alla skvallertidningsjournalister i en säck, tillsammans med scientologer, homeopater och "synska" och slå på säcken med en käpp. Jag skulle inte ens bry mig nämnvärt om vilken grupp som skulle ta mest stryk. Men naturligtvis måste man erkänna att skvallertidingar, hur hemska de än är, finns av en orsak: vår öerhörda önskan om att veta varje endaste, snuskiga lilla detalj om folket runt oss. Alla påstår vi att vi hatar skvaller, men får man höra att någon politiker i misstag råkat halka på en flyplatstoalett, så är vi plötsligt idel öra.

Det var vår förfäder också, vilket var bra. Det som vi nu anser vara ett av de elakaste sätten att använda språk på, kan mycket väl varit det som fick det att utvecklas över huvud taget. Och det är här som saker börjar bli konstiga...

Jo, sidu:
För att överleva var våra primatförfäder tvungen att bilda grupper för att kunna hålla rovdjur på avstånd. De flesta primatsamhällen som finns idag består av max 50 olika individer och de har ett slags strikt hierarkisk struktur som inte hittas på andra platser inom djurvärlden. Människan lyckades dock att att ta sig förbi denna mentala spärr så att en normal människa idag kan hålla koll på ca 150 personer innan hjärnan blir överbelastad (du kan ha hört talas om denna teori, dvs Dunbars tal). Och det var dessa större grupper som först gjorde oss unika.

Men hur kom vi hit? Genom att uppfinna skvaller. Ett av de första användningsområdena av vårt mera komplexa språk (som först troligen uppfanns för att koordinera jakt) var att sitta runt lägerelden och utbyta information om dem som inte var med, bakom deras ryggar. Denna språkanvändning, att dela med sig om kundkap om vem i gruppen som var sjuk, vem som höll på att dö och vem som parade sig med vem, lät oss få reda på saker om folk som individer som inte råkade finnas på plats. Detta hjälpte oss att utveckla helt nya sorters och betydligt mer komplexa samhällen, helt olika andra arter.



Social osäkerhet och ångest
I början av inlägget nämnde jag att övervikt är vår tids stora folksjukdom, men om den är det är det under hård press från depression. Men som du måste ha listat ut vid det här laget så hade även deppiga grottmänniskor haft en funktion. Saken är den att våra hjärnor är sex gånger för stora för ett djur av vår storlek. Så utvecklade människan denna enorma mängd gråceller endast för att möjliggöra vår långtidsplan, dvs att göra Moder Jord till vår bitch? Inte direkt; till och med djur relativt korkade djur lyckas att etablera sig och leva gott i naturen.

Nej, det hade med allt "skvallra runt lägerelden" som jag nämnde för ett par stycken sedan. Den riktiga orsaken till vårt intellektuella jättesprång var att försöka komma underfund med de allt större socialgrupperna. Det är med andra ord så att försöka navigera sig fram mellan alla gäng på lunchrasten i högstadiet stimulerar hjärnan mera än någon av lektionerna.

Genom att studera  våra förfäders huvudskallar har forskarna hittat oproportionerligt stor tillväxt inom de områden som skapar mentala simulationer (dvs låter oss förutse framtiden). Att kunna gissa sig till vad utgången av olika situationer kommer att bli och att kunna förutspå olika slutresultat är inte bara avgörande för att kunna leva inom en social grupp, utan är också basen till alla slags problemlösning. I grund och botten kan varje vetenskapligt eller kreativt genombrott spåras tillbaka till att någon osäker grottänniska som suttit med svettiga handlflator och undrat om de andra grottmänniskorna tycker att han är cool. Men vad har det här med ångest att göra?

Jo, sidu:
En del forskare har en teori om att depression utvecklades som ett sätt att försvara sig, genom att låta individer skilja sig från gruppen vid stress, för att kunna fundera ut en lösning på sina problem i fred. När alla sociala kopplingar inom stammen började att bli allt för förvirrande, kunde hjärnan stänga dem ute tills vi fått vår kakka tillsammans, medan vi deppade i ett hörn av hyddan.

Så om din tonåring uppför sig som en angstig liten fjant, så var inte orolig, de bidrar de facto till mänsklighetens förbättring. Och om han dessutom är smutsig, packad och äter ett en säck full med kerrosaterian, håller han på att utvecklas till en helt ny art...

lördag 23 mars 2013

Tribal Statistics

Människor är usla när det kommer till siffror. Vi kan bara helt enkelt inte riktigt begripa oss på dem, och det är en av orsakerna till att forskare kan komma med alla välunderbyggda argument de vill om global uppvärmning, men att vi genast slutar tro på dem när det blir kallt där vi bor. Det är visserligen inte vårt eget fel, människohjärnan är inte konstruerad så, och handen på hjärtat, hur ofta är det nu man egentligen behöver behandla enorma mängder data, sådär rent alldagligt? Man behöver inte kunna analysera långsiktiga datatrender bara för att byta en glödlampa eller öppna en pilsner.

Det finns dock några grejer som alla borde känna till. Varje av dem låter superenkel när den förklaras, men de flesta av dem kommer att lura dig på nytt inom ett par dagar efter att du läst det här. Kom alltså ihåg att...


Det vi kallar "genomsnitt" är egentligen inte det
Här har du en chockerande statistik: Snittinkomsten i Finland ligger på 2901€ i månaden, efter skatt. Och om man som jag tjänar betydligt under det så kan det vara ganska obehaglig läsning. Du kanske tyckte att du hade det ganska okej, men känner dig eventuellt nu tvungen att börja sälja hembränt för att komma upp i de inkomstnivåer som din jävla granne förmodligen drar in. Vad är deras jävla hemlighet egentligen? De kan väll för fan inte alla sälja röv på Tavastgatan?!

Problemet är dock att:
Den populära användningen av termen "genomsnittlig" är dock rätt så olik den matematiska termen, men de används som om de var samma sak. Det är orsaken till att vi ofta blir förvånade, känner oss kränkta och mår dåligt över hur mycket rikare/fetare/längre genomsnittsfinländaren är än oss. I dagligt tal har ordet "genomsnitt" samma betydelse som "de flesta" eller "den mest representativa personen" (som i, "genomsnittsfinländaren läser inte klassisk litteratur" eller "Medelsvensson har fanimig inte råd att klä sig som Alexander Bard"). Men när man börjar dra fram termen för att prata statistik blir resultaten därför lite märkliga, som att 67% av Finlands befolkning tjänar mindre än "genomsnittet". Så hur i satan kan "genomsnittet" betyda "de flesta" när de flesta inte tillhör genomsnittet?

Nå, vi lärde oss alla i skolan att räkna ut genomsnittet: Du tar summan av alla värden du vill ha med och dividerar den med antalet värden. Vilket funkar bra om det du kikar på är förhållandevis nära:  genomsnittet av 1,2,3,4 och 5 är 3, mitt i och enkelt att komma fram till. Problemet är att genomsnitt är fullkomligt värdelösa om en minoritet av siffrorna är ovanligt höga - genomsnittet av 1,2,3,4 och 40 är till exempel 10, vilket inte hjälper någon att veta ett jota om någon av värdena.


Och det är problemet med statistik om "genomsnittsinkomst", en handfull snorrika jävlar snedvrider skiten ur talet. Om du tjänar mindre än genomsnittsinkomsten så är det inte för att ditt jobb lurar dig (okej, inte enbart därför) utan för att du lever i samma land som Antti Herlin och Nalle Wahlroos.

Vad har det för betydelse?
Detta kan tyckas vara löjlig enkelt när det förklaras, men faktum är att det skapar nya myter varje dag. Du kan till exempel se i officiella undersökningar att det för varje 100 finländare finns det ca 45 skjutvapen, vilket kunde få en att förmoda det är svårt att hitta någon förstabas som inte är beväpnad till tänderna. Sedan ser man att samma undersökning kommit fram till att endast 12% av befolkningen innehar vapenlicens. Och på samma sätt som med fyrket handlar det här om samma sak, en del som äger vapen äger massor av vapen, vilket totalt snedvrider helhetsbilden.

Detta är orsaken till att de flesta någorlunda respekterade källor som försöker undersöka förmögenhetsfördelning använder sig av median- inte genomsnittsinkomst. Medianen är den egentliga mittpunkten: man kommer dit genom att stryka värden på vardera sidan tills man kommer till mitten, vilket ger den aningen mer bekanta summan på 2212€. Och hasta lasagna så har jag med ens fått 17% av er att känna sig lite bättre till mods.



En påstående med "99% säkerhet" kan vara både sant och meningslöst
Tänk dig att du sitter i en läkarmottagning, och att vederbörande har dåliga nyheter, du har testat positivt för något slags cancer. Du frågar "nämen, är du helt säker?" och han informerar om att just detta test som används med 99% sannolikhet kan upptäcka cancer när den finns där och ger falska positiva resultat för friska människor vid bara 1% av alla tillfällen.

Voi satan! Du är 99% doomed! Så på med fallskärmen och hämta en flaska Domppa, här skall betas av listor på grejer att göra innan man dör!


Problemet är dock att:
Även om det som läkaren säger är sant, så är sannolikheten för att du faktiskt har cancer endast ca 1 på 3. "Okej, och hur exakt går det där ihop?" frågar du kanske nu. Jo, sidu, jag nämnde det faktiskt i ett inlägg för en par år sedan och det kallas sannolikhetsfelaktighet.

Ja, det är sant att om du faktiskt har cancer, så är kan testet med 99% säkerhet berätta detta för dig, vilket betyder att av 100 personer med sjukdomen så missar den bara en. Problemet är den andra, till synes meningslösa, siffran, dvs att när cancern inte är där kommer den fortfarande att visa positivt resultat 1% av gångerna. Så medan det försöker att hitta cancer, berättar den för så många friska att de har det att ett positivt resultat närmast blir meningslöst. Men hur kan detta stämma om det bara ger falskt positivt resultat 1% av gångerna. För att det talet fortfarande är enormt.

Under 2011 diagnosticerades i Finland 30132 fall av cancer, dvs en av i runda tal 180 finländare drabbades. Detta innebär att om ovanstående högst fiktiva och imaginära test hade använts på alla finländare skulle ca 55,000 (en procent av befolkningen) av de då totalt ca 85,000 positiva resultaten varit falska. Så för varje person med ett positivt resultat är chansen att ha något slags cancer endast dryga 35%. Vilket är en god orsak till att genomföra flera test, men knappast en orsak till att säga upp sig och börja testa heroin.

Vad har det för betydelse?
En massa teknologi kommer med dylika sorters löften, vilket låter imponerande, men endast om man inte tänker på volymerna som de appliceras på. Till exempel så skröt Transportation Security Administration, dvs den federa myndighet som ansvarar för säkerheten på alla inrikestransporter i USA, för ett par år sedan att deras nya terroristhittande utrustning kunde upptäcka över 99% av alla terrorister som passerade genom landet, medan det endast falskanklagade enbart 0,01% av alla oskyldiga resenärer.

"Nakenvisitering var inte alls så roligt som det lät på förhand."

Dessa siffror kan låta fantastiska, men som när det kommer till exemplet ovan med cancer, så kommer ett gigantiskt antal oskyldiga att behandlas som terrorister. Ta till exempel år 2010, när 700 miljoner passagerare steg på ett plan inom, till eller från USA. Om TSA:s terrordetektor då "endast" drämde till med falska positiva resultat 0,01% av alla gånger betyder det fortfarande att 70,000 stackars jävlar blev slitna ur bordningskön, anklagade och muddrade. Och under så gott som alla år var statistiskt sett exakt 0 av dem terrorister. Så de där 0,01% låter lysande enbart så länge du inte är en av dem som anklagas för att ha en bomb uppklämd i röven



Det som kallas "en epidemi" kan handla om slumpen
Studier har visat att folk som lever nära högspänningsledningar har högre risk att dö i cancer och andra sjukdomar! Det betyder att elektricitet dödar dig inifrån utan att någon märker det! Så det är tur att du inte just nu sitter med nyllet framför någon lysande grej som drivs av elektricitet...

"Kom genast ner därifrån! Du kan få cancer!"

Problemet är dock att:
Hela grejen med att "högspänningsledningar förorsakar cancer", handlade om en riktig forskningsrapport som skapade panik inte så fruktansvärt länge sedan. Den gick ut på att man tittade på en karta, ritade en cirkel runt folk som bodde nära högspänningsledningar och kollade vad för sjukdomar de hade. Och hast du mir gesehen så var det inte alls svårt att hitta grannskap smockfulla av cancer.

Men genom att göra det här så drabbades forskarna av det som kallas klusterillusion eller Texas sharpshooter fallacy, dvs att man ser falska mönster i random data. Namnet kommer från att man jämfört detta med en hypotetisk cowboy som skjuter en ladugårdsvägg full med hål och sedan målar en måltavla där flest skott har träffat.

Sanningen är nämligen den att i en tillräckligt stor befolkning så kommer man att hitta slumpmässiga mönster, speciellt om man ger sig själv oändligt utrymme att hitta likheter. Samma studie kunde därför kanske ha upptäckt att barn som lever nära högspänningsledningar har 5% högre risk att heta "Gavin" eller att de har 12% större benägenhet att föredra röda cyklar. Så länge man tittar på minimala skillnader och är oförsiktig kan man således komma fram till all slags märklig skit. Det undersökningen kom fram till var alltså att på vissa håll var barn fyra gånger så benägna att drabbas av leukemi (HERREGUD! Högspänningslinjer mördar våra barn!), men de ignorerade samtidigt det faktum att på andra områden så var barnen mindre benägna att ha det (YAY! Högspänningslinjer har magiska helande egenskaper!). I verkligheten så tog ytterligheterna ut varandra.

Och om du just tänkte säga att "Nåjo, men om de faktiskt var fyra gånger så benägna att bli sjuka så måste det nu finnas någon orsak till det!, så har du redan glömt åtminstone en grej jag redan nämnde:: (tips från coachen: leukemi är sällsynt, så det behövs inte särskilt många fall för att fyrdubbla antalet).

Vad har det för betydelse?
Kommer ni ihåg den där märkliga historien från ifjol om en nisse i Miami som flippade och åt upp ansikten på någon annan dude? Och i stort sett varje dag efter det kom det nyheter om flera bitanfall. Till och med skeptiker började då att fundera på om alla bitanfall ändå inte hade något samband.

Och det var klart att de hade det. Sambandet var att när folk börjar fightas så är det inte helt ovanligt att vi bits, men enbart efter Miamiincidenten fanns det en orsak att något sådant skulle räknas som nyhetsvärdigt. Det enda som hade ändrat var alltså att varje bett plötsligt blev en rubrik. Vi började söka efter mönster och där fanns det, men sedan blev vi uttråkade av det, även om någon någonstans biter någon just nu.

Nå, ibland finns det faktiskt riktiga trender, men som förorsakas av något helt orelevant. Vilket för till den största felaktigheten av alla...



Korrelation är inte samma sak som kausalitet
Medierna älskar att rapportera om de nyaste forskarrönen om som kommer att döda oss den här gången. Enligt den här studien om TV:s effekt på hälsan så kom forskarna chockerande nog fram till att TV-tittande är lika farligt som rökning, och att varje timme du ser på TV efter att du fyllt 25 kommer att skala hela 11 minuter av din livslängd.

Eller så kan man stöta på någon som är helt övertygad  om att vaccinering förorsakar autism hos barn. De kan till och med ha fantastiskt övertygande diagram om saken som visar att, ja, vaccinering har blivit vanligare, vilket antalet autismdiagnoser också gjort. Och de har diagram! Hur kan man argumentera mot diagram?!

"Som du kan se så är du matematiskt sett en fullständig skithög och förtjänar all den stryk du strax skall få!"
Problemet är dock att:
Om du vet något om hur en TV fungerar och förklaringen inte innehåller orden "svart magi", så har du kanske noterat att det är en låda med ljus och ledningar och det är ganska svårt att förstå hur en sådan godmodig hög med elektronik på detta sätt kan suga livskraften ur dig från andra sidan rummet. Och häri ligger problemet: man rapporterar om kausalitet när det egentligen handlar om korrelation.

Skillnaden är att innan du vet hur din TV försöker ta livet av dig så är allt du vet att television och döden är besläktade på något sätt. Det finns t.ex. inget sätt att kolla upp om massivt TV-tittande och att dö lite tidigare båda är symptom på något helt annat.

Det kan ju visserligen även ha något att göra med exakt var man ser på TV...
Och just det är exakt vad det verkar handla om här. Folk som inte tycker om att motionera tenderar att skaffa sig fritidssysselsättningar som inte involverar att röra på sig (som TV-tittande) och att inte få tillräckligt med motion är det som på riktigt är skadligt för hälsan. Det är till exempel i detta fall betydligt farligare att läsa en bok än att titta på TV på en motionscykel.

Vad har det för betydelse?
Ingen som helst egentligen, så länge vi kan hålla oss från att skylla problem på ovidkommande saker. Som om, till exempel, vi beslöt oss för att livräddande vacciner förorsakar autism när sanningen är att antalet barn som diagnostiserades med autism ökade för att vår förmåga att upptäcka autism ökade.

söndag 10 mars 2013

Questions and Answers

En av fördelarna med att leva i informationsåldern är att man lär sig nya saker varje dag. Ännu mer intressant är att många av sakerna vi lär oss är sådana som vi redan trodde att vi visste, men tydligen hade fel, som till exempel att solen är en sfär, vilket vetenskapen kom fram till... ...i november 2011. Vad skall de komma på näst? Vad hela grejen med månen egentligen är? Ja, på tal om det...


Vad är egentligen grejen med månen?
Om du inte är goth, poet, varulv eller någon osalig kombination av alla tre, så använder du knappast allt för mycket tid på att fundera på månen. Vi märker den när den finns där, glömmer bort den när den inte syns och skrattar då och då åt fjantarna som trodde att den var gjord av ost.

Bongaa pingviini


Men saken är den: Trots att månen uppenbart är den närmaste grejen till oss i rymden, och att vi varit där, så visste vi fram till ganska nyligen inte speciellt mycket om den. Varför är ena sidan av månen till exempel slät, medan den andra sidan ser ut att ha haft smittkoppor? Hur hamnade den där? Vad är den gjord av? En tillräckligt irriterande jävel kunde kanske till och med argumenterat för att ostteorin kunde varit rätt och fram till nyligen hade vetenskapsmännen fått retirera. Visst, det fanns en hel del vettiga gissningar, men det finns även folk som gissar att Finland skulle vinna VM i fotboll om man bara slutade med skolsvenskan. Det betyder dock inte nödvändigtvis att de har rätt.

Vad man just upptäckt:
Ingen har besökt månen på nästan 40 år, så det är inte bara så att vi kan slinka in sticka termometrar i kratrarna. Men lyckligtvis så lämnade astronauterna kvar seismometrar under Apolloflygningarna som skickade månbävningsinfo till baka till Jorden fram till 1977. Nyligen tog en professor och doktorand vid Ariziona State University sig en djupare titt på siffrorna och började använda en ny sorts analyseringsmetod, kallad vektorprocessering, på dem. Genom att spela upp flera seismiska inspelningar och studera dem samtidigt så kunde de upptäcka mycket svaga signaler man inte hade kunnat höra tidigare. Man användes sedan dessa signaler, eller "ekon", till att lista ut vad som är på gång under månens yta, genom att använda samma metoder som geoforskare använder för att kika på det som händer under våra fötter.

Den nya datan förklarade för professor Allweehtare och hans doktorandminion att månen har en fast, järnrik kärna, precis som jorden och att den omringas av en yttre, flytande järnkärna, också precis som jorden. Både jordens och månens kärnor är således gjorda av järn, nickel och andra lättare grundämnen som svavel.

Detta är bra att veta, eftersom det stöder den gällande teorin om hur månen bildades, vilket är att en himlakropp av ca Mars storlek rövtacklade jorden och att månen bildades av att slimsorna som flög ut i rymden packades ihop.



Varför hjälper det att skrapa när det kliar?
Det finns inget som är lika primitivt tillfredsställande som att skrapa på något som kliar. Babyn, katter, apor och folk med flatlöss skrapar sig som om deras liv berodde på det. Det är något man inte behöver att fundera särskilt mycket på, kliar det skrapar man.

"Aaaaaah, jåååå. Nu känns det bättre..."


Men för folk med vissa sorters hy, immunsystem eller psykologiska problem så är skrapande en helt annan, tvångsmässig sak. Ett av de svåraste problem som en läkare kan bli tvungen att tampas med är oförklarlig klåda. Hur skall man kunna bota något sådant, speciellt som man tills för en kort tid sedan inte hade någon aning varför skrapande lindrar kli.

Vad man just upptäckt:
Här är något skrämmande: Det är varken din hud som får dig att klia, eller din hud som får någon som helst hjälp om man skrapar. Allt kli och skrapande kontrolleras av en specifik grupp av neuroner i ryggmärgen. Här är ett sexstegs test som en grupp forskare använde för att komma fram till behovet av att skrapa på alla de sisådär två dussin ställen som du just insett att kliar efter att ha läst föregående tre stycken:

Steg 1: Förlama och söv ner en bunt apor.
Steg 2: Fäst elektroder i deras ryggradsnerver.
Steg 3: Spruta in histamin i apbenen för att framkalla klåda.
Steg 4: Kika på när apornas ryggneuroner gå, i brist på ett bättre ord, apeshit. Skratta skitigt en stund.
Steg 5: Skrapa apbenen, men inte på samma ställe som histaminet sprutades in.
Steg 6: Notera hur ryggneuronerna lugnar ner sig.
Steg 6 (a): Profit

Hängde ni med där? Forskarna fick alltså aporna att börja klia på ett ställe, låt oss säga vid deras små apknän, och skrapade dem sedan (medelst mycket vetenskapliga skrapinstrument i rostfritt stål. Förmodar jag.) dem på, låt oss säga, låren. Och enligt elektroderna de fått inklämda i ryggraden så hjälpte detta.



Hur dricker katter?
Att försöka förklara skillnaden mellan en katt och en hund är som att försöka förklara skillnaden mellan en grogg och en tågolycka. Katter är så svårförstådda och mystiska att vi placerat dem på en piedestal av elegans sedan urminnes tider, medan hundar är någon form av djurrikets svar på John Goodman. Om du mötte en talande hund skulle du troligtvis köpa honom en pilsner och be honom att berätta sin livshistoria, men om du å andra sidan mötte en katt skulle du börja försöka härma Oxbridge-engelska och grymta självbelåtet, endast så att han skulle sluta se ner på sig.

Det hjälper ändå inte...

Något som bara ökat på mystiken är att tills nyligen så visste ingen riktigt hur katter dricker. De facto så var det ingen som tänkte nämnvärt på det och de flesta utgick ifrån att det var på samma sätt som hundar, dvs genom att använda sin tunga som ett slags bakvänd sked. Typ så här:



Ett ganska invecklat sätt att släcka törsten på kunde man tycka, men whatever gets your pulse racing, hundjävlar. På samma sätt som de flesta djur så förlorar katter förmågan att suga när de växer upp, men olikt hundar kan de heller inte förvandla sin tunga till en improviserad kopp. De har dock kommit fram till något ännu häftigare...

Vad man just upptäckt:
Varje gång en katt tar sig en klunk, så handlar det om avancerad fysik. Så här går det till: Först doppar den sin lilla raspiga tunga i drycken och sedan piskar den in den igen, snärtande en vätskekolonn med sig. Strax innan gravitationen hinner inse vad som är på gång så, FATAM, smäller Garfield fast käftarna och sväljer. Detta gör de fyra gånger i sekunden. Så om du inte har ögon som kan sakta ner tiden (och då borde du nog snarare vara NHL-målvakt än att stirra på katter hela dagarna), så skall du inte vara allt för ledsen om du missat detta.



Den coolaste grejen med detta är att katter är färdigkodade till att räknar exakt när det lönar sig att stänga munnen. Stänger de den för tidigt får de bara i sig ett par droppar, medan de inte får något om de väntar för länge, eftersom vattnet rymt tillbaka ner i skålen. Detta kom forskarna fram till efter att de konstruerat en robotkattungmaskin för att mäta hur snabbt en katt måste slicka för att få i sig maximalt med vatten. Vilket var helt onödigt eftersom det visade sig att det var den hastighet de använder redan nu...



Varför får vi russinfingrar i badet?
Kommer du ihåg första gången du klev ur badet och dina fingrar så ut som torkade vindruvor? Och kommer du ihåg hur din mamma förklarade att det var för att du suttit i badet i en och en halv timme, inte på grund av att du plötsligt blivit jättegammal, så nej du måste fortfarande vänta till lördag för att få äta godis!

Problemet var bara att när forskningen såg på det här problemet så funderade de mindre på att dina fingertoppar blev skrynkliga och mer på varför din hud inte löst upp sig eftersom de sugit i sig så mycket vatten. Detta var uppenbarligen en riktig tankenöt för vetenskapen. De kikade på huden under mikroskop, tog fram en avancerad mattemodell och kom fram till att dina händer borde falla ihop som WC-papper i regn varje gång du duschar.

Vad man just upptäckt:
Ännu mera matematik. Titta fast själv:

Nå NU förstår jag...

Den där modellen är en gyroid, som är en geometrisk form som finns överallt i naturen (t.ex. i fjärilsvingar) och forskarna tror att keratinfibrerna i vår hud är sammanvävda på detta sätt, vilket gör det möjligt för huden att expandera, men fortfarande behålla sin struktur eftersom fibrerna är så intrasslade i varandra. Med denna struktur kan fibrerna "svälla sju gånger sin egen storlek utan att förlora sin orginalform".

Det är alltså det som händer när du får russinfingrar, huden drar i sig vatten och ökar i volym. Men eftersom resten av handen förblir som vanligt så börjar huden att skrynkla ihop sig på samma sätt som en allt för stor handske. Och även om det kan låta skrämmande att huden plötsligt blir för stor för din kropp är det bättre än alternativet.

"Why so serious?"
De flesta geometriska modeller skulle bryta ihop om man bad den att öka i volym. Försök till exempel att göra et badkar av något gyroidlöst material, som paff och se hur jävla enkelt det är,

tisdag 5 mars 2013

Take Your Clothes Off When You Dance

Med tanke på manskörssångare är kategoriskt vaccinerade mot att använda några andra kläder än frack, kan det kanske kännas konstigt att börja ta modetips från en sådan, speciellt med vi inte direkt alltid är kända för att veta något om saker som "stil" eller "färgkoordinering" eller "att dölja genitalierna". Allt vi vet är att man kanske kan försöka att undvika sådana kläder som kan vara skadliga för hälsan, eller i vissa fall försöker att mörda dig. Grejer som...


Tighta jeans kan förorsaka nervskador
Efter att tidigare använts uteslutande av androgyna glamrockare, hipsters och fetton med begränsade klädbudgeter, har trånga jeans återigen stegat stelbent in på modescenen. Du kanske känner dem under andra namn, som stuprör eller cigarettbyxor, men med tanke på vad deras effekt är på människokroppen borde de snarast gå under namnet benstrypande nervmördare.

Läkare varnar att om man använder allt för trånga jeans kan klämma ihop Nervus cutaneus femoris lateralis, en nerv som gör längs med låret och, likt andra nerver, ansvarar för att man skall kunna känna saker som beröring och smärta. Så om du klämmer in dina ben i trånga denimfodral, som något slags korvfyllning, kan det konstanta trycket på NCFL få den att flippa ut totalt och börjar dårregistrera smärta innan den kamikazedör. Den medicinska termen för detta kallas meralgia paraesthetica och trots att det låter som en Harry Potter-skurk så är det en allvarlig neurologisk åkomma som kan förorsaka bortdomnade ben, stickande smärta, överkänslighet mot värme och i allvarliga fall fall förtvinad lårmuskulatur.

Lårmuskulatur - om du har tur...

Meralgia paraesthetica, som oftast hittas hos korsettanvändare och vid fucking bilolyckor, kan dessutom förvärras ytterligare hos kvinnor som använder högklackade skor, så sexiga damer med dåliga köregenskaper har verkligen dragit det korta strået vad gäller painbyxor. Potentiellt dödliga blodproppar är dock stöder dock jämlikhet: Både män och kvinnor är lika benägna för dem när man drar på sig tighta byxor. Lyckligtvis är skadorna, oftast, inte permanenta och kan botas med att man tar av sig benstryparna.

Så varsågod: En ny raggningreplik att testa på Klubben...



Ansiktpiercingar kan kortsluta din hjärna
Som vi alla vet så är en genomborrad läpp, näsa eller ögonbryn inte bara det bästa sättet som du kan särskilja dig som en unik snöflinga i mänsklighetens mellanbeiga snöstorm, utan ger dig dessutom en gratisbiljett till en klubb av likasinnade! Tyvärr har dock kan denna innebyggda streetcred och aura av "missförstådd-alt-kultur-rebell-special-hejåhå" en tendens att fara all världen väg om du plötsligt börjar vinda med ögonen och falla omkull omotiverat, som om du plötsligt blivit besatt av Jerry Lewis.

En del forskare misstänker nämligen att ansiktspiercingar kan skada trillingnerven, som kopplar sinnesintrycken i ansiktet till hjärnan och om den blir skadad så kan den fucka upp hur din hjärna fungerar.

Det visar sig nämligen att trillingnerven står i något slags Klitschko-förhållande till Lillhjärnan och Medulla oblongata (dvs de delar av hjärnan som ansvarar för ögonmuskulatur och kroppshållning). Och för dem som inte är stora vänner av pugilism så kan jag förklara ovanstående analogi: Jävlas du med den ena, så jävlas du med den andra. En missriktad bit metallskrot i nyllet kan således leda till symptom som skelande och balansproblem.

"På riktigt, jag tycker inte ens om den här frisyren, men när jag faller ur frisörstolen hela tiden..."

Ett annat sätt att förklara detta på är att tänka sig en skadad trillingnerv som ett bussamtal till din hjärna som, låt oss säga, påstår att golvet nu plötsligt lutar i 60 graders vinkel. Dina korslagda ögon "bekäftar" att tammefan, jo, så är det ju, och hast du mir gesehen, så har du precis faceplantat ner för en rulltrappa. Det finns dock goda nyheter. En fransk studie från 2011, som granskade piercade personer som klagade på yrsel, huvudvärk och balansproblem kom fram till att de undersökta genast kände sig bättre när piercingarna togs ut.



Dina accessoarer kan vara giftiga
Vet ni de där billiga och ganska smaklösa smyckena som säljs på golvstånd i shoppinggallerior, bredvid uppblingade kännykkäfodral med bilder på Hello Kitty? Om du någonsin glömt din systers, dotters eller flickväns födelsedag och behöver en present, vilken jävla present som helst, så ja, då känner du troligtvis till dem. Och du har dessutom troligtvis just förgiftat din familj.

Enda sedan världen lärde sig om problemet med bly och hur man kanske borde undvika att stoppa det i sina målfärger och småbarn, så har många mindre nogräknade tillverkare försökt att hitta någon annan billig ersättningsmetall för att bygga sina reasmycken. Många har fastnat vid kadmium, en metall med många fördelar, som att vara billigt och lättarbetat, men även har sidor som att var dårgiftigt och kopplat till njur-, ben- och leversjukdomar + cancer.

Under ett test av 92 kitchiga teinismycken så upptäcktes det att två av dem skulle utsätta personen för 100 gånger den rekommenderade gränsen på kadmium om det svaldes. Resten av smyckena var heller inte direkt säkra, men kunde dessutom bli upp till 30 gånger giftigare om de skadades. Och kom då ihåg att denna smaklösa pilipali mest riktar sig till barn, vars huvuduppgift i livet är att söndra saker/stoppa dem i munnen/söndra saker genom att stoppa dem i munnen

"Om de inte ville att jag skulle äta dem, skulle de inte gjort dem så mumsiga..."

Man kan dock undra vad som egentligen hände med allt bly som tidigare brukade leta sig rakt ner i barnmunnar via deras H&M-smycken? Svaret: Man började att stuva det i handväskor i stället...  När man i USA började undersöka handväskor från kända detaljhandlare som Macy's, Target och Walmart, så visade det sig att många av dem hade mer bly i sig än en kinesisk piratkopia på 50 Cent. En del av väskaorna hade 30-100 gånger mer bly än gränsvärdet tillåter.

Så jag gissar att dagens sensmoral är följande: Om du inte köper dyra märkesvaror kommer du att döda dig själv om alla i din familj...



Slipsar kan förstöra din syn
Tack vare Mad Men och Barney Stinson är kostym-looken på återtåg inom herrmodet, men som det mesta som verkar lysande om 60-talet så verkar det som att slipsanvändning suger i det fördolda. Mer specifikt betyder det att slipsanvändare riskerar att få glaukom.

Glaukom är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i världen och kan leda till permanent blindhet om den inte behandlas i tid. Den primära orsaken är förhöjt tryck i ögat, vilket kan orsakas av hindrat blodflöde till och från huvudet. Som om, låt oss ponera att, någon skulle ha knutit en moderiktigt randig strypsnara i silke runt din hals och ströp dig med den 7-8 timmar varje dag.

Varnande exempel...

En undersökning från 2003 publicerad i British Journal of Opthalmology bad 40 män, hälften helt friska och hälften drabbade av glaukom, att spänna slipsen till "aningen obekvämt" i tre minuter och att sedan mäta det trycket i ögonen. 60% av de med glaukom och 70% av den friska gruppen visade tecken på förhöjt ögontryck. Och nu talar vi inte om något i stil med en Hulk Hogan-nacksving, bara "aningen obekvämt spänt", vilket ganska långt kan beskriva i stort sett alla slipsar, någonsin.

Att använda en slips blockerade nämligen testpersonernas halsvener, som återför blod från huvudet till hjärtat. I bästa fall kan ett dylika långvariga tryckförhöjningar leda till att man blir feldiagnosticerad med glaukom och måste gå till ögonläkare med ett par månaders mellanrum. Men å andra sidan kan det i värsta fall leda till obotliga skada på näthinnan. Och då kan man inte se hur jävla lysande man ser ut på International Suit-Up Day. Vilket är den verkliga tragedin...