Psycho Holiday

I Finland så brukar helgdagar knappast någonsin betyda något annat än ett par dagar ledigt från jobbet och en grogg eller två. Här är några lektioner resten av världen lär oss om hur man EGENTLIGEN borde använda ledig tid...


Rouketopolemos - Xtrempåsk
Även om du kanske inte brukar fira påsk så är du medveten om att det är en tråkig pseudojul som kommer någon gång första halvan av året. Man får inga presenter, men man letar efter chokladägg, ofta i samband med någon familjemiddag eller annan lugn, konstruktiv aktivitet.

Som att låta det regna eld på sina grannar

Om du å andra sidan frågar någon från den grekiska staden Vrontados om påsken kommer du antagligen ge honom 'Nam-aktiga flashbacks. Detta tack vare kyrkorna Panagia Erithiani och Agios Markos och deras årliga tradition Rouketopolemos, direkt översatt betydande "raketkrig", vilket är exakt vad det handlar om.

Rouketopolemos är bara ett enda stort raketslag mellan de två tidigare nämnda kyrkorna. Vid midnatt före påsksöndagen samlas respektive församling till sina kyrktorn, belägna på två kullar 400 meter ifrån varandra. De förbereder avfyrningsramper fulla av hemgjord pyroteknik innan de går all-out Stalinorgel mot sina rivaler på andra sidan byn.

"Frid vare me... KÄKA RAKETER!"

För att vinna spelet måste du träffa motståndarkyrkans klocka fler gånger än de träffar din, men om du klarar dig genom en natt med de flesta av dina fingrar kan du gå hem och kalla dig en vinnare. Och medan situationen på marken är ganska seriös är den bästa utsikten bara för dem inte så lätt kakkar ner sig: precis bredvid den jävla klockan.

Nästa dag, när alla oundvikliga skogsbränder släkts, jämför kyrkorna resultat, förklarar sig båda till vinnare och svär på att ge igen nästa år. Ah, traditioner. Alla i staden är naturligtvis inte riktigt lika lyckliga över detta bombardemang, eftersom mycket tid och ansträngning måste läggas varje år på att göra hus och butiker som ligger mellan kyrkorna brandsäkra.

Men de skall inte marra. Dagens Rouketopolemos är mycket tamare än före Ottomanerna invaderade Grekland. Då finade man med riktigt, jävla kanoner.

Farsdag, av dem som också gav oss Octoberfest

Snabbt, vad köpte du din pappa senaste farsdagen? En slips? Så infinitesimalt orginellt då... Annat är det i Tyskland, rant rant rant!

För sidu, tyskarna förstår att pappa inte vill ha samma frukost på sången som man håller på med på morsdagar. Deras egen version av farsdagen, Vatertag, firas på ett sätt som tilltalar lite manligare killar.

De kom för ölen. De är kvar för att de gjorts förlamade av alkoholförgiftning.

Alternativt känd som Mannertag eller, om du lägger till en monokel, Herrentag, är denna högtid inte heller enbart expklusiv för fäder, eftersom den firas med deras söner, släktingar, vänner och vem som helst annan som är rolig att bli full med och sitter fastsatt i en penis. I korthet handlar det om en gigantisk bropicnic.

Hela spektaklet bygger på två saker som alla män älskar: öl och att inte fråga efter vägen. Gubbs packar med sig rikligt av sin favoritbryggd med korv, surkål och ost som tillbehör och vandrar ut på landet, smuttande hela vägen. Som förberedelse för resan så måste gruppen först bygga en Bollerwagen att dra all alkohol i, med designer som går från det enkelt funktionella till, vågar jag säga det, ganska vackra.

"Den här kärran är mitt livs stolthet. Mina barn? De är okej."

Medan man följer efter gruppens ledare, eller führer, på en vandring genom terrängen turas killarna om att dra kärran, vilket, som alla pappor vet, är karaktärsbyggande. Medan vandringen blir en promenad, och promenaden blir vinglande, blir kärran lättare och lättare, och när all sweet, sweet hjärncellförstörande nektar är uppdrucken, går pojkarna tillbaka hem. Mannertag accomplished!

Purim, en tvådagars Halloween där grogg är obligatoriskt

Purim är en judisk högtid som firar det alla andra judiska högtider firar: att med ett nödrop undvika folkmord. Back in the day i det Persiska Imperiet fanns det en högt uppsatt fabo vid namn Haman, som beslöt att utrota judarna för att en vägrat att buga för honom.

Något i den här stilen...

Lyckligtvis för våra kippahbärande vänner, råkade en hot judinna kallad Esther vid det skedet vara den persiska kungens hoito. Historian berättar att Esther började mygla som en schitzofren hankeit och höll en många dagar lång fest för att få kungen tillräckligt full för att ta det på rätt sätt när hon berättade att hon var jude, vilket vid det skedet skulle ha about lika önskvärt som att berätta att hon var en man. Kungen var tveksam en stund, men kom sedan ihåg att Esther hade bröst. Han drog tillbaka massavrättningsordern och nackade Haman i stället. L'chaim!

Idag firar judar världen över att de fortfarande existerar genom att klä ut sig som något slags hasidisk Halloween, för att symbolisera Esthers dolda identitet. För strikt ortodoxa judar är detta enda chansen att släppa ut korkskruvslockarna och de haskar inte bort den på lite bagels.

Han till höger är egentligen inte utklädd

Undet Purim beordras de troende att dricka sig shitfaced. Bokstavligen beordras. Som det står skrivet i Talmud, den officiella boken för judisk lag, "För en personer är det obligatoriskt att dricka till han ej vet skillnaden mellan 'förbannad vare Haman' och 'välsignad vare Mordechai'." Men den sak som gör den groggstravaganza fullt episk är att tack vare den hebreiska kalendern startar den en kväll och pågår genom hela följande dag, som alla bra årsfester. Och kom ihåg att om du gör det rätt, så kommer du att vara wasted bortom förståelse under hela tiden. Jag kan bara spekulera om hur kosherkrabbis känns...

Body of Lies

När vi når den mogna åldern av två år, börjar vi ställa de första frågorna om kroppen, Först är de relativt enkla saker som "ryms den här leksaken in i det blöta hålet mitt i mitt ansikte", men vartefter vi utvecklas blir frågorna både mera komplexa och flertaliga för att en genomsnittlig människa skall kunna svara på dem. Så det är ingen slump att det är just vid denna tid våra föräldrar packar iväg oss till skolan där någon får betalt för att ge svar.

Olyckligtvis är många av de här svaren lögner som verkar vara specialbeställda för att göra världen runt oss mera tråkig. För hur i helvete skall man annars få ungjävlarna att sluta fråga så många jävla frågor. Du tror kanske till exempel fortfarande att...


Du bara har fem sinnen
Syn, hörsel, doft, smak, känsel, där har vi våra fem sinnen. Sedan dagis har du säkert fått berättat för dig att alla med sex eller fler sinnen är TV-synska eller M. Night Shyamalan. Denna ursprungliga ordning anses vara gjord av Aristoteles, så om du anser att du har flera så grälar du faktiskt med den kille som mer eller mindre uppfann att vara smart.

Sanningen:
Vetenskapsmän är fortfarande inte riktigt säker på hur många sinnen vi har, eller ens vad ett sinne egentligen är, men du måste nog leta rätt rejält för att hitta någon som påstår att det är fem. Lite beroende på hur man räknar dem så slutar man oftast någonstans mellan 14 och 20. De fem du lärde dig är bara de fem mest uppenbara, också känd som de tråkiga som du kunde ha kommit på alldeles själv. Resten är mycket mer intressanta.

Harvard Medical School har här gjort en lista på sex till som det är ganska svårt att bortförklara. Slut ögonen och rör därefter din näsa med ditt pekfinger. Hur visste du om var din näsa fanns? Luktade du fram fingret till näsan? Kunde du på något sätt känna dig fram genom att skilja på hur luftmolekylerna kändes på vägen till näsan? Knappast, detta är propriception, kroppens förmåga att veta var den är i relation till sig själv.

Den intressantaste som de lämnade bort är kanske sinnet för timing, vilket kanske kan verka att vara ett sinne på samma sätt som mode är ett sinne. Men ledande neurologer som David Eagleman anser att det är det kanske viktigaste av alla sinnen, eftersom det binder ihop alla de andra. Ett äpple är bara en hög olika sinnesförnimmelser om sinnet för tid berättar att de alla händer samtidigt. Fortfarande inte övertygad? Försök att stirra på en vit vägg i ett tomt, tyst rum. Ditt sinne för tid kommer att berätta hur mycket av ditt liv du slösat bort för att du inte tror på det jag skriver...

Nästa gång du kanske litar på mig!

Det är också värt att notera att detta sinne, som din säkerligen välmenande men något korkade dagistant glömde att berätta om, fungerar som något av en superkraft. Om du till exempel är ute och går i skogen och en björn morrar till i en buske bakom och lite till vänster om dig, kommer morrandet att nå till ditt vänsteröra någon miljontedelssekund före ditt högra. Ditt sinne för tid hinner upptäcka denna löjligt lilla skillnad och gör det möjligt för din hjärna att räkna ut björnens position bakom dig.

Om du enbart skulle lita på hörseln skulle du veta att den är någonstans till vänster om din kropp. Som vi redan konstaterat kan dina öron inte vrida sig som hos många djur, så du skulle vara tvungen att vrida på huvudet eller kroppen för att fastställa var björnen är. Ett virrvarr av brun päls och klor skulle vara det sista du såg...

Och det hjälper inte att moderna björnar ofta är speedade upp över öronen

Tungkartor
En av de första grejer man lär sig på lågstadiebiologin är att tungan är organierat som ett fabriksgolv, med varje del tilldelad ett område med sitt eget specialuppdrag.

Området i mitten är där du förvarar bortglömda namn...

Men om du som jag använde barndomen till att drämma i dig Tupla, Merkkari och Pommac så märkte du troligtvis att du kunde känna söt smak även efter att det passerat din tungspets i sisådär 130 km/h. Så du blev tvungen att utgå ifrån att dina lärare var lögnare eller att det var något fruktansvärt fel på dig, beroende om du växte upp som laestadian eller inte.

Sanningen:

Dina lärare blev troligtvis serverade samma portion av ångande bullshit, som gått i arv från biologiklass till biologiklass, och den är fullständigt osann. Den började med en felöversättning av en hundra år gammal tysk studie, där en Dr. D.P. Haning 1901 genomförde ett smaktest och märkte att några frivilliga kände av vissa smaker mer intensivt på vissa delar av tungan än andra. 40 år senare felöversatte en Harvardforskare med det oerhört passande namnet Dr. Boring, den undersökningen. Detta gjorde att en svag tendens hos några tyskar (som antagligen försökte känna skillnad på fyra olika sorters surkål) plötsligt blev till det precisionsinstrument som man ser på tungkartan.

Vetenskapen har vetat i åratal att alla delar av tungan är ungefär lika bra på att känna av olika smaker. Det är för det första inte något slags demokratiskt utbredande av smaklökar, utan varje tunga har ett eget mönster av styrkor och svagheter. På grund av detta så känner vi inte enbart olika smaker, utan ibland olika smaker för samma maträtt. Dessutom är det långt ifrån så att smaklökar enbart skulle finnas på tungan, utan de hittas hela vägen ner i svaljet och ända ner i matsmältningssystemet. När du ätit något olämpligt är det smaklökarna i magen som varnar din kräkreflex att om den inte evakuerar byggnaden snabbt så kommer skiten att träffa fläkten (och allt annat inom två-tre kvarter).

"Tack så helvete Krema!"

Tungkartan har av någon orsak hängt kvar i över 30 år sedan den officiellt ogiltigförklarades trots att den är mycket ointressantare än verkligheten, troligtvis för att förläggare behöver enkla diagram i grundfärger för att fylla ut skolböcker och för att vinglasmakare vill få dig att tro att man behöver ett vitrinskåp som en golfbag för att skicka rätt sorts vin till rätt del av tungan...



Din personlighet bestäms av vilken hjärnhalva som dominerar
Om du har funktionsdugliga öron har du garanterat någon gång hört att vänsterhänta har tillgång till något sorts neurologisk fuskkod som gör dem artistiskt skickliga och känslosamma, medan högerhänta är bättre på logik och intellektuellt tänkande. Och allt detta på grund av att din högra sida av hjärnan, som kontrollerar den vänstra sidan av kroppen, är helt chef när det gäller kreativitet, medan vänstra sidan kontrollerar logik.

Sanningen:
Det visar sig hela den där grejen om att kreativ genialitet kommer från höger hjärnhalva är en stor, fet myt. Trots detta är myten så ståndaktig att lärare ibland rekommenderas att balansera mängden mellan höger- och vänsterhjärnstimulerande aktiviteter, så att nu barnen inte utvecklas till något slags kognitiv motsvarighet till de där armbrytarna med en enorm arm.

Det här är din hjärna med en obalanserad utbildning, enligt 1700-talslärare som av någon orsak fortfarande undervisar

Ja, hjärnan har några speciella områden som är specialiserade till att ha hand om olika funktioner, men idén om att de skulle hålla sig på var sin kant av huvudet, som en neurologisk motsvarighet till nördar och hockeyspelare i en skolmatsal, är bara löjlig. Till exempel, medan grammatik och ordproduktion båda finns på vänstra halvan, så är tar den högra sidan hand om intonation och uttryck. Så du kommer inte att vara särskilt duktig på språk om du inte är ganska händig med båda sidorna.

De flesta hjärnfunktioner fungerar på det här sättet. Förutom språk så är känslor (som antas kontrolleras av högra halvan) och artimetik (som antas kontrolleras av den kalla, kalkylerende vänstra) båda resultat av bilaterala förhandlingar. De flesta forskare anser att man behöver båda två för att blir riktigt kreativ.

Något som också lite ger problem för bilden av att hjärnan är en stor East/West All Starmatch är det faktum att en del av hjärnan ibland kan ta över funktioner, från en annan del som blivit skadad. Vilket är orsaken till att människor som tvingats till att få halva hjärnan bortplockad inte genast förlorar all sin "kreativitet" eller "logik". De gör saker som att "doktorera" och får även tillbaka i stort sett alla antaget förlorade funktioner.

Så, förlåt om jag förstört alla er drömmar om att bli missförstådda abstraktkonstärer, vänstrisar. Men, ni har i alla fall fortfarande en fördel när det kommer till sport. Och tydligen även till mördande.



Du förlorar det mesta av din kroppsvärme från huvudet
En av mammas viktigaste visdomspärlor ekar antagligen fortfarande i huvudet på dig: "Gå inte ut utan mössa, gosse. Du blir kall via huvudet." Och den allmänna åsikten verkar hålla med honom, värme stiger ju uppåt eller hur?

Sanningen:
Ditt huvud är inget söndrigt värmebatteri som behöver repareras. Procentantalet av denna myt varierar lite beroende på vem som påstår det och vissa människor kommer att påstå att 80 fucking procent av all din kroppsvärme kommer att försvinna om du inte har pipon på.

Verkligheten är att om man täcker en kroppsdel är det lika effektivt som att täcka en annan. Ursprunget till denna myt kom på 1950-talet när US Army genomförde ett av de minst genomtänkta forskningstesterna någonsin. Idén var att man skulle låta testobjekten råka ut för bitande iskyla och sedan mäta hur stor del av deras kroppsvärme som försvann. En pytteliten detalj: armén utrustade deltagarna med den allra modernaste polarutrustningen man kunde få tag på, men tänkte inte på att ge dem några mössor.

Så medan testobjekten de facto förlorade en jämförelsevis stor del av sin kroppsvärme via huvudet, så klart att de förlorade det mesta av sin värme via huvudet! Vad i helvete hade militären räknat med?! Vetenskapsmännen från US Army skrev därefter stolt en överlevnadsmanual där man rekommenderade att man nog borde täcka huvudet, då 40-45% av all värme försvinner från det, vilket i sin tur gav mödrar världen över sina tre favoritsaker: 1. En bullshitstatistik att hänvisa till, 2. en orsak att oroa sig över sina barn och 3. en orsak att klä ut dem i gulliga hattar.

Som om de behövde en

Vetenskapsmän som inte är uppenbart korkade har sett att, om allt annat är likadant, så förlorar du inte mer än 10% av din kroppsvärme via huvudet. Bröstkorgen, huvudet och ansiktet är också mer känslig för temperaturförrändringar vilket får det att kännas som att du förlorar mer värme från dem i kyla, men sanningen är att huvudet inte blir kallare än någon annan kroppsdel.

Med detta sagt så skall du fortfarande täcka huvudet om du måste ut i riktigt kallt väder. Och det samma gäller dina underarmar, eller din vänsterfot, eller din korsrygg.



Din ämnesomsättning gör dig smal eller fet
Statistsikt sett är det troligare att du dör på grund av att du är fet än av någon annan orsak, men att undvika detta fruktansvärda öde kan vara krångligt. Vi lär oss från tidig ålder att även om du är noggrann med vad man äter och motionerar regelbundet, kan du fortfarande bli fet på grund av något som kallas ämnesomsättning. Din ämnesomsättning berättar hur mycket energi din kropp använder till att andas, att ha ett hjärta som slår och andra sådana grejer. Du kan också ha hört talas om ämnesomsättning för att det handlar om frukost. Många av oss har hört att om man äter frukost på morgonen så kickstartar man ämnesomsättningen och vid 10 års ålder trodde de flesta av oss antagligen att man var fet eller smal beroende på något slags mystisk kroppsmetronom som snabbas upp eller saktas ner beroende på när på dagen man äter. Ni ser, det är krångliga saker...

Sanningen:
Allt du någonsin hört om ämnesomsättning förvirrar i hemlighet dig till att bli fetare, genom att få näringslära och fetma att verka mer komplicerade än de är. Om du vill veta varför du är fet eller smal, så ta antalet kalorier du lägger in i kroppen och dra ifrån antalet kalorier din kropp använder. Ju längre du kommer från noll, desto fetare blir du. Teorin om en långsam ämnesomsättning som leder till fläskrövighet utgår ifrån till att "använder"-antalet är ett trumfkort som du mestadels inte kan göra något åt.

I verkligheten är det exakt så enkelt som man skulle tro. Det finns ingen speciell tidpunkt när ätande på något magiskt sätt gör din kropp smalare. De facto så anser de flesta forskare, som inte jobbar med att uppfinna nallekarkkibaserade frukostflingor, att frukost är det viktigaste målet att hoppa över på dagen om man försöker gå ner i vikt.

Fan vet var de har fått sådana galenskaper ifrån

En del vetenskapsmän menar att det inte finns någon skillnad mellan ämnesomsättningen hos feta och smala människor och om man tar med kroppsvikten i beaktande, har de som jobbar inom forskargruppen Mayo Clinic kommit fram till att ämnesomsättningen hus under- eller överviktiga är exakt den omvända av vad vi alltid hört: Smala människor har långsammare ämnesomsättning än deras kraftigare kamrater.

Orsaken är den samma som att en Nissan Micra drar mindre bränsle än en pansarvagn. När man lassar på kilon, vare sig det är muskler eller fett, måste kroppen kompensera genom att använda mer energi bara för att göra saker som att flytta omkring kroppen eller att ta in syre. Och därför bränner de sakerna mer kalorier.

Men hur är det med folk som svär att de äter som anorektiska sparvar, men fortfarande går upp i vikt. Forskning visar att de inte är mindre ärliga än någon annan, de faller bara offer till ett fel i iaktagandet som vi alla delar. Tänk dig att du håller två tävlingar där folk får gissa hur många ärter det finns i en burk. I den ena tävlingen finns det 3000 ärtor i burken och i den andra 200. De som gissar på 200-burken kommer att vara betydligt närmare rätt svar eftersom våra hjärnor är bättre på att uppskatta mindre nummer, medan gissningarna om 3000-burken kommer att flyga både högt och lågt.

Samma sak gäller uppskattandet av hur mycket du åt på senaste julmiddagen, jämfört med hur mycket du åt som eftermiddagsmellanmål. Hjärnan är bara betydligt sämre på att gissa hur mycket vi äter vid större måltider. Eftersom överviktiga människor tenderar att äta större måltider, underskattar de hur mycket de ätit och känner att de kämpar mot någon slags orättvis fördel hos andra.

Våra föreställningar om ämnesomsättning är precis lika idiotiska som 50-talsantagandet att vissa sorters cigaretter kunde användas till att behandla astma. Men inte ens då tror jag att en dagistant skulle låta en 5-åring gå ut på en cigg för att han behövde lugna nerverna.

(Still A) Weirdo

Är det möjligt att vara för smart? Kanske. Historien är full av galna genier, människor som mentalt trampade gaspedalen i botten, och ibland genom golvet.

Här är några "eccentriska" genier som helt klart bara var galna. Killar som glatt drog en aning övervarv på hjärnan och som lika glatt titta på när växellådan och kamaxlarna i hjärnan slirade av vägen... bara för att fortsätta gasa.


Pythagoras, grekisk matematiker, about 575-500 f.Kr.

Geniet:
Ja det här är killen som hittade på Pythagoras sats som alla fick lära sig i skolan ("kvadraten på hypotenusan i en rätvinklad triangel är lika med summan av kvadraterna på de andra två sidorna"). Och förutom denna trigonometrins grundpelare var Pythagoras den första akademiker av högre anseende som slog fast att naturfenomen kunde förklaras genom matematik (vilket banade väg för fysiken) och var en stor inspiration till Platons teorier om demokrati. Så, ja, man kan tacka honom för ungefär hälften av alla saker som någonsin uppfunnits.

Galenskapen:
Likt L. Ron Hubbard och David Koresh grundade Pythagoras sin egen religion. Och likt L. Ron Hubbard och David Koresh var Pythagoras totalt vansinnig. För att felcitera honom själv en aning: kvadraten av Pythagoras galenskap är summan av kvadraterna av all annan religiös galenskap.'

Pythagoras religion hade två huvudsakliga principer: själar reinkarneras och bönor är onda. Inte metaforiska bönor eller metafysiska bönor, utan helt vanliga, ätbara bönor.

Och bland andra absurditeter så innehåller Pythagoras budord följande:
-Ät aldrig, under några som helst omständigheter, bönor.
-Räta ut alla kroppsavtryck på kuddar eller sängar
-Stig aldrig över ett staket
-Gå inte på landsvägar
-Lämna inte ett avtryck av en gryta i askan efter att ha tagit den från elden
-Låt inte svalor bygga bon under taken

Det fanns även mer logiska regler för Pythagoras sekt, som vegetarianism och pacifism, men han tenderade att bryta dem. De vegetariska regerna tänjdes en aning när han, efter att upptäckt sitt berömda teorem, firade genom att slakta en oxe och hans pacifistiska budskap led en aning av att han dog i ett slagsmål.



Lord Byron, engelsk poet, 1788-1824

Geniet:
Allmänt känd som att vara överträffad enbart av Shakespeare inom engelsk poesi, gav Lord Byron (George Gordon Noel, 6th Baron Byron) ut sitt första poetisk verk som 14-åring, en ålder då den mest djupsynta insikten hos åtminstone mig var att flickor eventuellt kanske kan vara intressantare än dataspel (så länge det inte handlar om Monkey Island). Känd för sin skarpsynthet och mångsidighet är Byrons Don Juan en av få dikter de flesta av oss kan namnet på när man försöker att förföra packade engelskastudenter.

Galenskapen:
Det började med att Byron skulle börja studera vid Cambridge, där han beordrades att skicka hem sin hund eftersom det var mot skolstadgarna att hålla sådana. Desperat efter ett husdjur så lusläste han reglementet, sökande efter ett djur inte uttryckligen förbjudet. Han hittade inga hänvisningar om björnar.

Björnen bodde i hans rum på Trinity College och, eftersom han var en ansvarsfull husse, brukade han gå ut med den i koppel på kampusområdet, skrämmande slag på studenter och lärare. När administrationen frågade vad björnen gjorde där försökte poeten förgäves skaffa fram ett lektorat åt den.

Men medan de flesta lugnar ner sig när de blir färdiga, så valde Byron att dra dårskapen ett steg längre. Det räcker med detta citat från en av hans vänner:

"Lord B's establishment consists, besides servants, of ten horses, eight enormous dogs, three monkeys, five cats, an eagle, a crow and a falcon; all of these, except the horses, walk about the house, which every now and then resounds with their unarbitrated quarrels, as if they were the masters of it."


"...I find that my enumeration of the animals in this Circean Palace was defective, and that in a material point. I have just met on the grand staircase five peacocks, two guinea hens and an Egyptian Crane"


Detta är alltså skrivet av Percy Shelley (en annan berömd poet och gift med Frankenstein-författarinnan Mary Shelley). Och om du inte ser något problem med att förvandla ditt hus till Noaks ark, så tänker du inte på den oerhörda mängd skit så här många kräk klämmer ur sig.

Senare i livet så ändrades Byrons tendens att leka djurskötare till tendenser att leka amiral. Han lät bygga två stenfort på stranden av en sin sjö och sjösatte en armada av leksaksskepp, som han beordrade omkring på sjön medan han kröp omkring i det ena fortet. På Byrons order så låg hans butler, Joe Murray, på mage i en liten båt i sjön och "styrde omkring skeppen", vilket jag gissar innebar att skuffa på dem med en pinne medan han gjorde kanonljud med munnen.



Tycho Brahe, dansk astronom, 1546-1601

Geniet:
Tycho Brahe är känd för den fantastiska precisionen på sina astronomiska mätningar. Vid en tid då teleskopastronomi var i sin linda, samlade Brahe ihop en mängd data vars noggrannhet ledde till ett flertal upptäckter, inklusive lagen bakom planeternas rörelse av hans assistent, Johannes Kepler. Och han hade en EPISK mustasch.

Galenskapen:
Låt oss anta att du är en medlem av societeten och ofta känner dig lockad att ordna middagsbjudningar. Låt oss också anta att du vill imponera på dina fina gäster och visa dem att deras investeringar och välvillighet är i goda händer. Vad gör du?

Hur skulle det vara med att anställa en dvärg, klä ut honom till clown och utan någon större motivering låta honom sitta tyst under middagsbordet. Tycho Brahe gjorde det, och han var rejält mycket rikare än du. Men för att klargöra så är det värt att förklara att ovanstående kan feltolkas. "Anställa" kan tolkas som att det handlade om lättsam, sporadisk anställning. Att vara Tycho Brahes dvärg var nämligen ett heltidsjobb. Uppdraget gick ut på att sitta under bordet när Tycho (och ibland hans vänner) åt och att enbart hänga omkring i huset.

Tycho var känd som en rejäl drinkare (som bland annat fick sin näsa avhuggen i ett fylleslagsmål), så det kan hända att han anställde dvärgen som ett fylleskämt och aldrig hade hjärta att avskeda honom när han nyktrade till. Annars kan man säga att han saknade några planeter i solsystemet.



Michelangelo, italiensk renässanskonstnär, 1475-1564

Geniet:
Inom all konsthistoria finns det bara fyra konstnärer stora nog för att döpas efter Teenage Mutant Ninja Turtles. Michelangelo var en av dem och hans insideskämt, Adams skapelse, i Sixtinska kapellet fortsätter att vara den mest berömda tapeten någonsin. Trots sin plats bland historiens yppersta målare, avskydde han egentligen mediet utan ansåg att hans andra insideskämt, David och att designa Peterskyrkan var mycket viktigare.

Galenskapen:
Michelangelo brydde sig över huvud taget inte om någon som helst personlig hygien, Inte bara tvättade han sig "ytterst sällan" (och detta är alltså enligt italiensk 1500-talsstandard), utan han bytte knappast aldrig kläder och valde att sova fullt påklädd och med skorna på. Michelangelos assistent klagade en gång om att "det ibland går så länge utan att han tar av sig (sina skor) att när han gör det lossnar huden, som när en orm ömsat skinn, med skorna.

Yäk!

Detta slags beteende har gjort att en del diagnostiserat honom som autistisk. Han visade upp alla symptom, inklusive att ha problem i sociala situationer (även om det knappast hjälpte att han var täckt av skit hela tiden). Han talade sällan med någon, hatade att göra det och hade en tendens att bara gå iväg mitt i samtal. När hans bror dog valde Michelangelo att inte gå på begravningen.

Konstnären som målade det här luktade kakka

Om detta stämmer var det också en form av autism som lät honom fokusera med besatt på sitt jobb, genom att offra allt annat i livet. Så det var en form som lät honom bli världsberömd inom sitt område. Och det finns värre former av galenskap.



Nikola Tesla, serbisk fysiker och ingenjör, 1856-1943

Geniet:
Får nu äntligen den uppskattning han förtjänar och har av Robert Lomas döpts till "mannen som uppfann 1900-talet". Han hade bland annat varit med och upptäckt följande:

-Radio
-Växelström
-Datorer
-Robotar
-Radare
-Ballistik
-Kärnfysik

Galenskapen:
Tesla led av tvångssyndrom. Så, medan Michelangelos personliga hygien var rasande usel så var Teslas rasande bra, till en handikappande nivå. Tesla var så rädd för bobbor att han vägrade röra något med minsta lilla smutsfläck på. Tesla vägrade också att röra något som var runt, vilket ger några rätt uppenbara krångligheter för en ingenjör.

Medan han försökte fly undan bakterier och runda saker, så manifesterade sig hans tvångstankar i treor. Före han gick in i en byggnad måste han gå tre varv runt kvarteret, när han bodde på ett hotell krävde han att få ett rumnummer som kunde delas med tre och vid varje måltid använde han 18 servetter, tre högar med sex i varje.

Varför han behövde 18 servetter, i stället för, till exempel, tre, visar att han i alla fall inte verkade vara rädd för lite grillat revbensspjäll.



Empedokles, grekisk vetenskapsman och filosof, 490-430 f.Kr

Geniet:
Empedokles skulle antagligen anses vara det viktigaste geniet någonsin om inte hans enorma bidrag till vetenskapen skulle balanseras upp av hans enorma bidrag till bullshit. Ungefär 450 år innan Jesus upptäckte Empedokles:

-Att ljus rör sig i en hastighet
-Att jorden var rund
-Att luften är en substans, inte bristen på en substans
-En (ganska enkel, bör erkännas) teori om evolution
-Den italienska medicinskolan

Galenskapen:
Empedokles trodde att han var en gud. Inte i 80-tals-pudel-heavy-betydelsen eller i kille-som-kan-spela-igenom-Super-Mario-3-på 11-minuter-betydelsen, men i den bokstavliga kasta-blixtar-från-himlen-och-jag-är-odödlig-betydelsen. För att bevisa sin odödlighet till sina förståeligt nog något skeptiska kolleger meddelade han att skulle hoppa i en vulkan, Etna, och sedan komma upp igen.

Alltså hit...

Eller som den inte jätteimponerade poeten Richard B. Osborne uttryckte det:

"Great Emedocles, that ardent soul;
Leapt into Etna, and was roasted whole"




Yukio Mishima, japansk författare 1925-1970

Geniet:
Redan som 12-åring hade Yukio Mishima samlat på sig en gedigen kunskap om Oscar Wilde, Rainer Maria Rilke och ett flertal klassiska, japanska författare och vid 24 gav han ut En masks bekännelser, vilket tog honom till den översta eliten av japanska litteraturcirklar. Under de kommande 20 åren skulle han komma att ge ut ytterligare 20 större verk, bli nominerad till Nobelpriset tre gånger och anses vara den främsta romanförfattaren någonsin i Japan.

Galenskapen:
Bilden ovan är pärmen till Mishimas essä, Sol och Stål, med författaren själv iklädd en kombination av samuraisvärd och pungskydd. Jag tar med texten under av ren princip, men alla tvivel om mental obalans borde vara borta efter det där.

1968 grundade Mishima kulten Tatenokai eller Sköldsällskapet. Kulten bestod uteslutande av honom själv och homoerotiskt välbyggda tonårspojkar. De fördrev tiden med att pumpa skrot, träna kampsport och att svära sin totala trohet, inte till Mishima, utan till kejsaren av Japan.

26.11.1970 stormade plötsligt Mishima det japanska försvarshögkvarteret, med avsikten att störta regeringen genom en kupp. Hans styrkor bestod av:

-Fyra homoerotiskt välbyggda tonåringspojkar
-Ett svärd

Med ett stort mått av självinsikt, insåg han snart att han var lite underutrustad och ställde sig på en balkong för att rekrytera mer trupper till sig.

Under ett brandtal försökte han få de förvånade åhörarna att ge upp sina liv till förmån för kejsaren, att göra vad än kejsaren bad dem och att acceptera kejsaren som en gud. Det fanns dock två problem med detta budskap:

1. Det var 1970 och kejsaren hade absolut fuck all politiskt inflytande i Japan. Han existerade så att folket kunde ha någon att vinka åt en gång om året och var helt menlös. Idén om att offra sitt liv för att skydda honom var som att be någon att ge upp sitt liv för berguven Bubi.

2. Kejsaren var själv enbart besvärad av personkulten som han tyckte var oerhört pinsam, förnekade öppet sin gudomlighet och bad att Mishima och hans vältränade anhang skulle lämna honom i fred.

Förvånande för exakt ingen så gav Mishimas tal exakt 0 rekryter, så Mishima steg ner från balkongen, återvände till rummet han låst in sig i och begick seppuku, rituellt självmord genom att skära upp magen på sig. Jag utgår ifrån att detta var första gången som någon förstod att han faktiskt var allvarlig.

If Ya Wanna Be Bad - Ya Gotta Be Good

Det är (tyvärr) inte alla filmer som slutar som Con Air, med att huvudboven blir slagen på käften, elchockad, överkörd av en brandbil och slängd på ett rullband. Jag förstår det och kan leva med det utan problem.

Vad jag dock inte förstår är när författaren verkar glömma bort sina bad guys totalt. Som i...

Resten av alienerna i Independence Day

I Independence Day, filmen som invigde Roland Emmerichs besatthet av att se USA förstört, är skurkarna en "överlägset mer avancerad" form av intelligent liv som ser ut som resultatet av att Drottningen i Alien haft ett packat one night stand med en Predator.

De här nissarna hade verkligen satsat på fyrverkeriet till sin självständighetsdagsfest: rymdskepp stora som Kimitoön, sköldar som klarar av att man nukar Houston till skit, vapen som kan jämna Washington D.C med marken med ett skott, och dessutom all information om mänskligheten som man kan proba ur Randy Quaids röv.

Men efter att ha gjort pannkaka av ett dussin städer så lyckas ett random pack av människor få varenda ett av alienskeppen att störta. De tusentals människor som krossats under dem för väll räknas som smällar man får ta.

Vänta nu ett ögonblick...

För att vara generös kan jag gå med på att varenda ett av stadsmördarskeppen blev nerskjutna på en gång. Men har någon av er en aning om hur jävla enormt ett skepp på dryga 20 km är? Varje av dem är en flygande stad, about 1000 våningar högt och med en radie på sisådär 100 kvarter år alla håll. Och medan New York kanske inte designats med tanke på att få ett gigantiskt rymdskepp i skallen, kan man eventuellt tänka sig att skeppet hade en plan B utifall det skulle råka ut för överdoser av gravitation. 

Jag är heller inte säker på hur många aliens som var ombord, men de var i varje fall så många att varje skepp hade ett eget flygvapen av små jaktskepp.

Hej, New York. Think fast...

På tal om det. Varje alien som råkar sitta i ett av dem kommer antagligen att överleva. Vi såg tidigare att en alien som blev nerskjuten klarade sig levande.  Och med att klara sig levande menar jag med att den kunde tjuvkoppla en människohjärna och diskutera med självaste Presidenten, efter att ha kraschat, fått en örfil av Will Smith och blivit opererad på i Area 51.

Libyerna i Back to the Future

Låt oss för en sekund glömmer bort all scheisse med tidslinjerna och det "lyckliga" slutet i Back to the Future och leka med tanken på att filmmakarna lyckades nysta upp allt: Marty är lycklig, hans föräldrar är lyckliga, Biff är deras slav. Men jag medger att det kan vara krångligt. Medan man försöker hänga med i alla Biff Tannens och tidsparadoxer är det nämligen lätt att glömma bort dem som faktiskt BORDE ge Marty McFly mardrömmar.

Vänta nu ett ögonblick...

De Libyska terroristerna som Doc Brown norpade plutoniumet av. Du vet, de där beväpnade, förbannade terroristerna som kör omkring i Hill Valleyo ch som vill att Doc Brown bygger en atombomb åt dem.

Dippadippadii...

Kika en gång till på den där kuplavanen. De här nissarna har mer samlad eldkraft än colombias samlade drogkarteller: AK-47:or, sinkon, en skjut-först-fråga-inte-sedan-policy, spårningsförmåga som överraskar till och med mannen som fulländat tidsresande och... just det, fucking plutonium!

Okej, Marty pokar i misstag sin mamma men varnar samtidigt Doc för Libyerna, vilket Doc tolkar som att ta på sig en skottsäkert väst som klarar av att stå emot stormgevärseld på 20 meters avstånd. Bra för honom. Sedan börjar de jaga efter Marty som sticker iväg i Deloreanen. Marty försvinner bakåt i tiden och vanen crashar in i en fotoautomat. Sedan...

...backar de några meter och skjuter Marty i nyllet?

...händer ingenting. Seriöst, inga terrorister flyger genom vindrutan, inga sinkon fyras av, ingen enorm kathartisk explosion. Allt man ser är en volkarbuss som typ faller omkull, men enbart råkar ut för stryk varje rejäl, tyskbyggd bil borde klara av. Men när Marty kommer tillbaka från framtiden och tittar till Doc, har de ett känslofullt återseende som helt glömmer bort att det finns en bucklig hippiebil full av sura terrorister på spottavstånd från dem. 

Fan, om så bilen brann upp och förångade Libyerna så är det omöjligt så där få killar utgjorde hela terrorcellen. Det här är en grupp beslutsam nog för att smyga in i USA, få tag på militära vapen och jävla vapendugligt plutonium. Ni vet, det där stuffet som inga terrorister (tack och lov) och enbart en handfull länder någonsin lyckats skaffa fram. Om någonting så är Back to the Future en varnande historia om hur otroligt sårbara amerikanska småstäder var för terrorism under Reaganåren.

Death Proof

Tarantinos Death Proof är som jag tidigare skrivit två historier: historien om hur en psykopatisk stuntman hoppar på en grupp kvinnor, och historien om hur en psykopatisk stuntman hoppar på en (annan) grupp kvinnor (som slår tillbaka och dödar honom). Det här är den senare gruppen.

Den första tog slut så fort...

Den här delen av filmen är en girl-powergrej som handlar om en vit Dodge Challenger från 1970 som våra hjältinnor vill låna för en farlig lek kallad "Ship's Mast".

"Weeeeee!"

De lånar bilen av en seriöst skrämmande kille, och använder till slut den till att hämnas på vår bad guy.

Vänta nu ett ögonblick...

Stuntman Mike är dock bara en av två. Den vita Dodgen som våra hjältinnor har i kikaren är till salu av en hardcore "son of the soil" Tennessee-kille som heter Jasper. Tänk på att Jasper spelas av Jonathan Loughran och honom kommer du troligtvis bättre ihåg som långtradarchaffisen som misslyckas med att våldta Uma Thurman i Kill Bill vol.1. Han är i stort sett samma roll här, inklusive sitt trademarkade pre-våldtäkts "Heh heh heh"

"Vad kan nu gå fel här?"

Våra hjältinnor har ingen avsikt att köpa bilen, men lyckas trots detta mygla sig till en provtur genom att lämna sin hottaste kompis som pant hos Jasper. För att bättra på dealen påstår de även att hon är en porrstjärna som en nudge-nudge-wink-wink om att hon kanske kan gå med på lite skjojsigheter medan de är borta. Ajo, detta är något som de glömmer att berätta för henne. Och ajo, hon är klädd som en cheerleader:

Och ajo, det här är det sista man ser av henne:

Vad i helvete hade de väntat sig att hitta när de kom tillbaka, speciellt deras lilla porrstjärneskojande. Att cheerleadern och rednecken spelar schack?

Även om de kom tillbaka och deras kompis är, på något sätt, fortfarande i en bit, så är det den lilla saken om att de lämnade henne som pant. Ni vet, utifall något skulle hända Dodge Challengern, som till exempel en vägduell med en mordisk stuntman. I slutet av filmen är bilen helt mos, så vad betyder då det? Får rednecken behålla cheerleadern  (eller hennes lik, som det mycket väl kan vara).

Modeindustrin i Zoolander

Efter att med nöd och näppe överlevt att dö i en bensinkrigsolycka, hittar sig mansmodellen Derek Zoolander mitt i den största konspirationen någonsin: modeindustrin. Det visar sig att manliga modeller är genetiskt perfekta som mänskliga vapen, vilket betyder att de i stort sett är Jason Bourne med ätstörningar. Zoolander hjärntvättas av modemogulen Jacobim Mugatu (Will Ferrell) att lönnmörda Malaysias premiärminister på en kommande modeshow.

Vänta nu ett ögonblick...

Men Mugatu är, enligt David Duchovnys roll, "just a punk-ass errand boy working for an international syndicate of fashion designers". Det visar sig att modeindustrin legat bakom varje större politisk lönnmord, från Rasputin till Moder Teresa. När fredsivrare som Abe Lincoln eller JFK hotade industrins enorma utbud av billig arbetskraft i tredje världen, så hyrde de välklädda unga herrar som John Wilkes Booth för att ta hand om dem.

Premiärminister i Malaysia är ännu ett horn i sidan på detta superhemliga konglomerat av ondhet. Så medan Mugatu och hans kaststjärnor stoppas av det här ansiktet...

...och han troligtvis hamnar i fängelse tack vare bevis som Jerry Stiller har på en zip disc, så blömmer filmen lite bort att den mordiska modeindustrin fortfarande regerar. Hela den globala konspirationen finns kvar och Mugatu blir antagligen ersatt av Donatella Versace.

SPECTRE från James Bond-filmerna

Hur badass Alec Trevelyan än var och hur övertygande Pussy Galores metoder kan vara (det finns en liten vink i namnet) , kommer James Bonds största fiende ändå alltid att vara SPECTRE: the Special Executive for Counter Intelligence, Terrorism and Extortion.

Dotterbolag till Halliburton.

De har varit med i inte mindre än sju James Bond-filmer, med onda planer om att sätta igång kärnvapenkrig mellan USA och Sovjet, få till stånd global hungersnöd, peta hål i ozonlagret med en "laser" och att fotografera James Bonds dong. Inte bara är SPECTRE James Bonds äldsta nemesis, utan dess chef: Ernst Stavro Blofeld (även känd som nummer 1) är även en av de mest minnesvärda skurkarna i filmhistorien. Och varje gång lyckas Bond förstöra deras planer en film till...

"Helvete..."

Vänta nu ett ögonblick...

Sista gången man ser Blofeld använder han sin motoriserade rullstol till att kontrollera en helikopter med Bond i. Men, hast du mihr gesehen, så klara vår favoritpromiskuöse statsanställda sig även ur den knipan och slänger slutligen ner Blofeld i en skorsten med rullstol och allt.

Och det är slutet på SPECTRE eller? Nåjo, visst... om Blofeld är den ende på deras lönelistor.

Katten har antagligen ensam tagit livet av ett tiotal agenter

Från så långt tillbaka som From Russia, With Love ser man att SPECTRE fungerar enligt ett strikt, nummerbaserat system. Och det är en ganska så enkel formel: om X dör så tar X+1 hans eller hennes plats. Hur ofta händer det då? Varje jävla film, faktiskt. Om något, så betyder Blofelds död att varje medlem just blivit befordrad. 

Inte att förglömma att Blofeld var ganska usel på sitt jobb, eftersom varje möte med Bond antagligen innebar att SPECTRE led kvartalsförluster. Med Blofeld död, kunde SPECTRE antagligen få fram en ledare som kunde ge MI6 riktig huvudvärk. Ni vet, någon som faktiskt studerat ekonomi...