Dedicated Follower of Fashion

Sedan människan kom på att man kunde gömma rumpan bakom skinnet från mindre betydelsefulla djur så har han slitits mellan att använda rent användbara kläder och att se bättre ut än Gronk, snobbgrottmannen i grottan bredvid. I mångt och mycket kan man tycka de flesta trender nuförtiden enbart består av meningslöst spräädände, men vissa av dem har de facto uppkommit ur direkta behov (medan andra aktivt försökt ta livet av dig). Säg hej till estetiks och direkt funktions angstiga tonårsungar.


Högklackade skor
Till och med den mest modeberoende fascistfashionistan måste vid något skede erkänna att höga klackar kan vara jobbiga. Förutom alldagliga problem som ömma fötter, skoskav eller valkar kan de även leda till obotliga nerv- eller ledskador, men vad är nu sådana petitesser mot att få lite längre ben och bättre form på rumpan.

Rumpafficionados världen över håller med

Men ursprungligen...
Så var högklackade skor inte ens tänkta för damer. Och de var de facto inte ens enbart tänkta för män utan, för de manligaste av alla män: körsångare krigare.

Enligt Elizabeth Sammelhack på Bata Shoe Museum så användes höga klackar under många århundraden i Mellanöstern som ett slags ridsko. Skon började först användas i Persien där ryttare upptäckte att det var svårt att hållas kvar i sadeln medan man använde pilbåge. För att motverka detta skapade man en sko med ett utpräglat hack som stigbygeln kunde sitta i vilket gjorde det enklare att balansera ordentligt på hästen medan man stod upp för att skjuta.

Och dessutom såg fabulous ut medan man tog livet av fienden

När den periske Shahen Abbas I år 1599 för första gången skickade ut diplomater till Västeuropa så blev kungligheterna och aristokraterna de mötte övermåttan förtjusta i nymodigheterna. De lät dem dock få mycket högre klackar för att visa pöbeln att man här verkligen inte hade att göra med någon som behövde bry sig om saker som att gå speciellt långt eller på andra sätt utföra kroppsarbete. Kvinnor började dock först att ta till sig trenden flera tiotal, under de ständiga religionskrigen på 1630-talet, när en våg av ganska androgynt mode (med kort hår, epåletter, piprökande och manliga hattar) svepte genom Europas hov. Så egentligen började kvinnor att använda högklackat för att se manliga ut.

Så nu har alla vita, kränkta män möjlighet att börja använda sådana här och ta tillbaka det som är ert...

Uppsvängd krage
Om det finns någon uniform för män i övre medelklassen så är det pikéskortan (ja, jag har en sådan på mig just nu, en turkos Gant, thanks for asking): Klassisk, kontorsvänlig och aningen sportig (men inte på något fattigt eller barbariskt sätt). Och när kontoret stängt så är det bara att fälla upp kragen som en douchespinnaker och segla i hamn på fjosaholm, befolkning: snart du...

Men ursprungligen...
Så fanns det faktiskt en hel del metod bakom galenskapen. Det var tennisspelaren René Lacoste, känd som Le Crocodile, som anses ha uppfunnit pikéskjortan, vilken blev något av en skandal när den visades upp första gången år 1926. Före det hade tennisspelar använt långärmade kostymskjortor på banan, med kragar så stärkta att man mer eller mindre kunde raka sig med dem.

"Det är klart att jag behåller hatten på, ser jag ut som något slags barbar?!"

Lacoste var inte särskilt intresserad av att spela tennis i en rustning av tyg, så han beslöt sig för att uppfinna en lätt, välventilerad, kortärmad skjorta som faktiskt kunde ha någon som helst funktionalitet för en person som viftar med armarna i solgasset, timtal i sträck. En nyckeldetalj var en mjuk krage som kunde fällas upp för att skydda spelarens nacke från solljus. Så där ser man: den första uppfällda kragen var inte bara avsiktlig utan även praktisk.

Att ha pikéskjorta med kragen nedfälld var inte någon speciellt intresserad över innan rika åskådare, för vilka  undvikande av natur, frisk luft eller motion var ett självändamål. Så fjanten med uppfälld krage har tekniskt sett rätt, och du, stackars normale och lugne ankdamsinvånare, med kragen modest nedfälld ser ut som en fransk upper class twit.



Eyeliner
Sminktrender kommer och går, men klassisk svart eyeliner är här för att stanna. Men vilken praktisk orsak finns det nu för att kleta färg i ansiktet, utom för att hjälpa en att få mera sex.

Men ursprungligen...
Du har kanske hört talas om ryktet om att Kleopatra uppfann eyeliner, vilket naturligtvis inte är sant, men det var i alla fall i Egypten som allt började, bara ca 4000 år tidigare. De gamla egyptierna använde dock inte enbart som ett sätt att se snygga ut, det hjälpte även genom att bli mindre bländade av solen. Om du någonsin sett en jenkkifotismatch så är det samma orsak som spelarna smetar färg på kinderna.

"Här försöker man göra sig fin och så är det ingen som ens kommenterar det..."

Det finns även en hel del bevis för att det fanns en medicinsk orsak för att använda eyeliner. På ye oalden days, så var ögoninfektioner ett konstant problem och eyeliner kunde hjälpa att hålla ute flugor och andra jobbiga kräk ur korpgluggrna. Dessutom upptäcktes nyligen att de gamla egyptierna lade blysalter i sin eyeliner, vilket var ytterst oväntat eftersom dylika salter framställs genom en lång och svår process och att både bly och salt i allmänhet ofta hamnar ganska långt ner på saker någon vettig person vill peta i ögat. Sedan genomförde forskarna några tester, och upptäckte att de var rena Terminatorn när det kom till att döda bakterier. Så nästa gång ni har ögoninflamation kan ni eventuellt goda den genom att lägga fiskesänken i sminket.



Manschetter
Du, käre läsare, utgår jag ifrån att är att är en smärt och stilig svenne, gentil och älskvärd, med en kostym för varje tillfälle och veckodag, så jag behöver inte förklara för dig vad en manschett är, då knapparna på dina kavajärmar för dig är fullständigt självklara. Det kan visserligen möjligtvis hända att du, under något ögonblick av partiell klarsynthet mitt i den tornado av sex och grogg som din ledig tid består av, undrat varför man skulle behöva öppna upp kavajärmen. Det är ju inte så att du behöver stå upp till armbågarna i någons bröstkorg.

Men ursprungligen...
Om du hade en kostym på 1800-talet var risken ganska omfattande att du plötsligt behövde befinna dig upp till armbågarna i någons bröstkorg.

Och om inte i någons bröstkorg så i din farfars farfars farmor...

Grejerna längst ute på din kavajrock kallas egentligen för kirurgärmar och kom till på 1800-talet, då män av hög social status, som läkare, lät skräddarsy sina rockar enligt deras behov. Ett sådant behov kunde vara att på någon sekunds varsel tvingas kavla upp ärmarna och ta dig upp till armbågarna i inälvor, eftersom en gentleman aldrig, aldrig någonsin, inte ens i nödfall, tog av sig rocken ute bland folk.

"Men kan jag ens lösa lite på slipsen?"
"Inte om du inte vill att jag skall dra in din licens så fort att dina förfäder blir snurriga!"

När kostymen blev vanligare och även bars av män som inte löpte risken att medicinskt snitta upp folk med ett ögonblicks headsup, så började skräddarna att bara sy dit lite knappar för att härma stilen. Så på samma sätt som en nerfälld krage så har du låtsats vara kirurg varje gång du någonsin haft på dig kostym, utan att ens vetat det.