onsdag 6 februari 2013

Never be Clever

Du känner till frasen "att vara lyckligt ovetande" eller hur? Det finns en orsak att den fortfarande kastas hit och dit och det är att en hög intelligens kan ge dig fördelar inom vissa områden, som att lösa korsord och kvantfysik, men den kan samtidigt seriöst fucka upp ditt liv.

Om du är smart är du nämligen sannolikt även...

Uppe allt för länge
För några år sedan upptäckte en grupp forskare en oväntad bieffekt av att ha högt IQ: Du tenderar att stanna uppe längre och stiger upp senare. Vilket i och för sig inte är oväntat eftersom det i så hög grad är den slags människor som är ökända för att sitta uppe och stressläsa till tenter, skriva forskningsrapporter, försnilla ur bokslut och sådant.

Det visar sig inte vara något annat än ren evolution, de mera intelligenta individerna ur en art är, rent generellt, de första att lära sig nya vanor eftersom deras större hjärnor är programmerade för att dras till nyheter. Eftersom människan har varit daglevande under största delen av vår existens som art, så har det i regel varit fiffikusarna som regelbundet stannat uppe till småtimmarna för att ta sig an de saker som bara kan klaras av utan att ha en massa morgonpigga fjantar som distraherar dig. Stuff som kräver koncentration med andra ord. Så låt morgonstund ha sitt guld ifred, det är ändå de som är uppe sent som får spendera det.

Så vad är problemet?
Nå, att uggla uppe har också några negativa bieffekter. Och när jag säger "några" menar jag naturligtvis "jösses vad du är i pisset"... För det första så är en av de största riskerna med att vara kvällsmänniska en betydligt högre grad av känslomässig obalans. Vilket betyder att du tenderar att vara både mindre sympatisk och samvetsgrann än genomsnitts-Weiron i Ottan. Och ajo, just det, det är inte bara andras liv du gör jobbiga: tack vare dina intelligensdrivna, sena vanor så löper du även tre gånger högre risk att drabbas av depression.

Eikä tässä vielä kaikki, Einstein! Det är nämligen också så att sena kvällsvanor, utanför tävlingsinriktat asbestätande, är en av de värsta sakerna du kan utsätta sin hälsa för. Ett flertal forskningsrapporter pekar på att nattugglor har högre risker hjärtsjukdomar och lider av betydligt mer åderförkalkning de som lägger sig tidigt.

Det bör dock poängteras att alla som är uppe längre inte är genier... 

Den direkta kopplingen har dock mindre att göra med att du stannar uppe än vad du gör medan dina ögon blir fina och blodsprängda. Folk som stannar uppe länge tenderar nämligen att samtidigt göra en massa onyttiga saker på natten, som att äta för mycket. Och när de äntligen kryper till kojs lider de av betydligt mera sömnlöshet. Allt det här leder till elakartad artärstelhet och bortfintad dygnsrytm, båda huvudingredienser för massiv åderförkalkning. Så kom ihåg att tacka både dumjävlarna som lyssnar på Succémorgon från början och din höga intelligens för din ofrånkomliga hjärtattack.



Mer benägen att ljuga
Problemet med att vara den smartaste nissen i rummet är att du oftast vet att du är den smartaste nissen i rummet. För vissa är detta inget problem, eftersom de kan förhålla sig till andra och vet hur man behandlar andra människors svagheter utan att vara totala mulkkun. Andra vet tyvärr om att de har ett intellektuellt övertag och kan inte hålla sig från att utnyttja det.

Så vad är problemet?
Förutom att ge dig överlägsen hjärnkapacitet ger nämligen högt IQ bedrägeriers gåva.

"Vem? Jag? Nej, stolpen var sönder redan när jag parkerade vid den..."

För att ljuga och komma undan med det behöver man ju trots allt komma ihåg sanningen och manipulera den för att täcka över dina lögner om det skulle förekomma följdfrågor. Allt detta kräver att man integrerar flera olika hjärnprocesser på samma sätt som när man löser ett komplext matteproblem. Detta betyder att åldern som du börjar ljuga på, och hur effektivt du lyckas komma undan med det under resten av ditt liv, kontrolleras av hur intelligent du är.

Under en undersökning lät en grupp forskare sätta hjärnscannrar på sina försökspersoner och upptäckte att de delar av deras hjärnor som lystes upp när en person metaforiskt håller på som en häst travar är de samma som kontrollerar "exekutiva funktioner". Dessa är högtliggande förmågor till tänkande och resonerande, t.ex. minnet, och är den enskilt största komponenten av din IQ.

Visst Stephen... Det är klart att universum "expanderar" och  är "oändligt". Pull the other one!

En annan studie spårade tendensen av hur barn ljuger när de blir äldre (dvs medan de ovan nämnda delarna av hjärnan utvecklas). Forskarna placerade helt enkelt en grupp unga barn i ett rum med en leksaks-Barney under en duk och sade åt dem att de inte fick kika på den medan  vetenskapsmännen var ute ur rummet. Naturligtvis kikade 9 av 10 ungar i alla fall, men procenten av dem som ljög om det efteråt steg allt eftersom barnen blev äldre. Vid två års ålder ljög 25% av barnen, vid 3 års ålder hälften och vid fyra års ålder vägrade 90 procent av barnen som kikat på den lilafärgade dinosaurien att erkänna det. Detta skulle också innebära att den fjärdedel av tvååringarna som lurades hade högre kognitiva färdigheter är sina jämnåriga.

Så om du vill veta om du har begåvade barn eller ej, håll bara reda på vid vilken ålder de försöker börja bullshita dig. Och på tal om det...



Mer benägen att tro på bullshit
Jag är säker på att du vid något skede upplevt att en studiehandledare eller motsvarande nisse har berättat för dig att man inte kommer någon vart utan en utbildning, och i det stora hela har de helt rätt. Och du är mycket mer benägen att söka dig till sådana utbildningar om du har hög IQ. Enligt en grupp högt ansedda intelligensologer (är det ett ord? Nu är det det...) som mätt varje jävla detalj när det kommer till intelligenskvoter, så var IQ-testresultat "det bästa sättet att förutspå hur länge någon person kommer att studera".

Hur kommer det sig, kan man fråga? Nå, teorin är i alla fall att smarta studenter klarar sig bättre i skolan (you heard it here first!), vilket leder till mer uppmuntran från lärare och föräldrar, vilket leder till mer motivation att fortsätta studera, och yada yada yada, hasta lasagna och step 3: magister i nationalekonomi!

Så vad är problemet?
Nackdelen med allt detta pluggande är dock att det lär díg mer än om bara indifferenskurvor och komparativa fördelar, det får dig dessvärre också att lättare tro på all världens grejs som inte bara är skrattretande fel utan även bara rejält konstiga. Ett grundproblem med utbildning är nämligen att det mycket ofta leder till en ganska inexakt föreställning: Du tror nämligen att du är smartare än du är. Tre olika undersökningar har nämligen visat att folk som luras av pyramidspel och investeringsbondfångare är högre utbildade än genomsnittet men vägrar att be om råd eftersom de tror att de är immuna mot att göra misstag. En av studierna upptäckte dessutom att 94% av alla universitetsprofessorer tror att de är bättre på sitt jobb än sina professorskolleger. Det som dessa nissar dock missar är att intelligens inte alltid kan översättas till verkligt kunnande, och att de därför tenderar att överskatta kvaliteten på sitt arbete.

"Håhhå, fan vad det är mycket folk här på den smarta ändan av gausskurvan. Eller hur grabbar?" 

Det verkar handla om det gamla talesättet om att den visaste mannen är den som inser att han inget vet. Eller som Michael Shermer, författare till Why People Believe Weird Things, uttrycker det: "Smarta personer tror på märkliga saker för att de är duktiga på att försvara ståndpunkter de kommit till av osmarta orsaker." Detta är orsaken till att ju mer utbildning du fått, desto troligare är det att du tror på, till exempel, spöken eller det övernaturliga. Några forskare upptäckte att 23% av gulisarna på universitet i USA tror på det paranormala, jämfört med 31% av fjärde årets studerande och 34% av graduskribenterna. Vilket får mig att stilla ställa en enkel fråga... vad i helvete lär de riktigt ut, over there?!



Mer självdestruktiv
Å ena sidan kunde man tänka sig att ju smartare du är, desto mer borde du veta om farorna bakom till exempel att skjuta heroin i ögat. Så självdestruktiva vanor är alltså drag hos underklassen och korkade personer? Hmm, inte riktigt...

Saken är den att stora tänkare ofta har en sak gemensamt med engelska ordspråkskatter från Darwin Awards: nyfikenhet. Nyligen har vetenskapen börjat att äntligen förstå sambandet mellan nyfikenhet och intelligens på molekylnivå, tack vare forskare från University of Toronto och Mount Sinai Hospital som upptäckte ett protein som kontrollerar båda i en mindre studerad del av hjärnan.

Så vad är problemet?
Extranyfikna personer är även extrabenägna att vara missbrukare. Brittiska (vilka annars) forskare har till exempel publicerat resultatet av en långvarig studie om att intelligenta personer oftare är fulla. Folk som faller inom kategorin "mycket inetlligenta" (dvs med en IQ på över 125) var inte bara mer benägna att experimentera med alkohol utan drack även oftare överdrivet och mer på en gång än sina mer korkade kamrater.

Ovan: mänskliga superdatorer...

Och jo, de upptäckte även att samma samband finns mellan hög intelligens och psykoaktiva droger. Smarta människor är alltså även mer benägna att hålla på med marijuana, ecstacy, kokain och heroin. Long story short: Ju smartare du är, desto troligare är du hög som en flygande gris.

Om du undrar varför det är så, så kom ihåg vad som nämndes tidigare om att hjärnan säker sig till nymodigheter och därför är de första att testa en ny vana. Det finns en teori som förklarar sambandet mellan drogmissbruk och intelligens som säger att det är både alkohol och knark är nya substanser, rent evolutionsmässigt. Människor har konsumerat alkohol i endast ca 10,000 år och den tidigaste bekräftade användningen av droger för ca 5000 år sedan. Så när något är nytt, är det de nyfiknaste och mest intelligenta som vill prova på det först. Av vetenskapliga skäl...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar