onsdag 21 december 2011

I'm Going to Change the World

Ingenting motiverar folk som krig. Det var så man byggde kinesiska muren, den var ett skydd mot fiender som kom norrifrån. Men detta är långt ifrån enda gången som vi ändrat på vår planets utseende enbart för att vinna ett krig, en del av det rövsparkande som delades ut av antika imperier var de facto så hardcore att jorden ännu inte riktigt hämtat sig från det.


Alexander den Store gör en halvö av en ö
Man måste göra en hel del imponerande grejer för att kunna ta "den Store" som efternamn, men trots att han erövrade den kända världen och tog sig till Indien och tillbaka, måste hans mest osannolika erövring vara den ointagbara staden Tyros.

Minas Tirith kan suga purjo
Belägen utanför nuvarande Libanons medelhavskust, var Tyre i stort sett en antik, fenicisk version av Azkabanfängelset. Staden låg på en ö med murar som gick rakt ner i vattnet, vilket betydde att även om Alexander hade haft en flotta med sig (vilket han inte hade) skulle hans hela armé stritta hjälplöst mot Tyros' försvar som piss mot ett elstängsel.

Alexander hade uppenbarligen lärt sig något efter den gordiska knuten, så han hade en enkel lösning på detta dilemma: Att helt enkelt ändra på kartan så att ön inte längre var en ö. Det låter som något som man kunde hitta på i en tecknad film, eftersom det skulle kräva att man byggde en kilometerlång landbro som igen skulle binda ihop Tyros med Eurasien, för hand. Men de gjorde det likförbannat.

Långsamt och under konstant beskjutning från staden eller dess flotta, byggde Alexanders män sin nya landmassa, en sten i taget.

Den är fortfarande kvar
När hans bro var på plats kunde han börja att rulla över sina belägringstorn ända fram till befästningen och skepp från hans allierade dök också upp, troligtvis för att det hört vad de trodde måste vara ett galet rykte och ville kolla själva. Efter att på detta sätt placerat Tyros i schackmatt valde Alexander att personligen leda det sista anfallet från det högsta belägringstornet. Staden föll till Alexander och med den dess örättigheter.

Nu kanske du ställer samma uppenbara fråga som jag, vilken är att med alla män han hade att kasta sten i vattnet, varför lät han dem inte fortsätta med det tills man stavat upp ett enormt "DÖD ÅT AKADEMEN" i Medelhavet, och naturligtvis är svaret att han inte kunde drömma om att flygfotografering skulle existera en dag.

Alexander was here!




Kan inte legionen komma till berget...
Under det sista slaget under det första judiska kriget så hade den romerska legionen Legio X Fretensis börjat belägra en massiv slutboss kallad Masada. Det var ganska långt en israelisk motsvarighet till Helm's Deep, men längst uppe på ett berg. Så i denna VM-final av herre på täppan, hade Israeliska landslaget dragit iväg med en rejäl tjuvstart.

Lällislää...
Romarna visste dock att befästningen hade en svag punkt: Den fanns på jorden, och, förutom eventuellt Skottland och Tyskland, fans det inget på jorden som en romersk legion inte kunde erövra. Det enda som man behövde åtgärda var det där med att fienden hade upphöjda försvarsställningar. Så efter att ha hittat en av Alexanders gamla anteckingsböcker med titeln "Idéer så galna att de måste fungera", beslöt man sig för att bygga en gigantisk ramp.

Detta låter som en galet enkel om än ganska arbetsdryg lösning, men försök att förklara det för de legionärer som det regnade ner pilar, stenar och kakka på från bergstoppen under hela arbetet. Och trots detta oheliga regn så visade sig att teamwork skulle vara avgörande för Legio X Fretensis. Rampen fungerade ju förihelvete...

Men det finns ännu en fotnot på historien. När legionens Rockyaktiga armé av fullblodsitalienare äntligen lyckats med sitt vanvettigt tråkiga arbete att flytta tusentals ton med sten för hand upp för ett berg och hade kommit fram till den coola delen av slaget, upptäckte de att det inte fanns någon att strida med.

I en plottwist som både måste varit ganska kuslig och oerhört irriterande för nissarna som byggt upp en ny bergssida för att komma upp, märkte romarna att hela staden hade tagit livet av sig på förhand och på detta sättet avslutat både belägringen, slaget och hela judiska kriget.

Rom 1-0 Jorden



Holländarna gör en ö av sig själva
Du kommer ihåg det där lilla tricket Alexander gjorde vid Tyros? Nå, tänk dig nu ett svårt fall av det exakt motsatta: Att någon förvandlar ett helt land till en ö när de så önskar.

Det fanns en tid när holländarna var så här nära att bli det mäktigaste landet på jorden, det enda som stod mellan dem och världsherravälde på en nivå av brittiska imperiet, var det faktum att de befann sig på europeiska fastlandet med en bunt ganska dåliga grannar. Så, lidande av svår öavundsjuka, beslöt de sig från att dra åt helvete från kontinenten, och deras lösning på problemet var den holländska vattenlinjen.

"That thing's operational!"
Den hollänska vattenlinjen var ett snilledrag av stadtholder Moritz av Nassau, en av de mest framstående militärstrategerna under 1600-talet, trots att hans titel låter som ett tryckfel. Han insåg att man kunde använda Nederländernas naturliga vattendrag och låga havsnivå till att översvämma landsbyggden och på detta sätt skapa en naturlig havsbarriär när så behövdes.

Moritz' efterträdare, hans halvbror Fredrik Henrik, skickade ut folket med spadar och hackor och tammefan om de inte inom kort hade byggt om Holland till en ö omringat av grunt vatten. Därefter planterade man ut en rejäl park av minor, taggtråd, rävsaxar och annan fanskap som försvann under under vattnet när slussportarna öppnades.

Och det fungerade. Holländarna vann det fransk-nederländska kriget specifikt för att deras supervapen framgångsrikt stoppade Ludvig XIV:s arméer, som tvingades att smyga tillbaka till sitt supervapenfria land med svansen mellan benen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar